Hallå där Catherine Zetterqvist, kan du kort beskriva hur utvecklingen styrs?

– Den övergripande planeringen av vad som ligger på tur för att utvecklas utgår från konsortiets verksamhetsplan som fastställs av styrelsen. Utifrån verksamhetsplanen skapar jag en grovplan som sedan i sin tur utgör grunden när en sprint planeras. Alla lärosäten har också möjlighet att rapportera fel, angelägna förbättringar och  önskemål via ärendehanteringssystemet Jira.  När en sprint planeras är målsättningen att balansera förbättringsområden som finns i grovplanen med nödvändiga rättningar, tekniska förbättringar och andra kritiska förbättringar. Under en pågående sprint säkerställer respektive utvecklingsteam att de genomför sitt åtagande hela vägen från detaljering av krav, utveckling, test, dokumentation och material som riktar sig till användarna. Det är ett stort och komplext system där vi ännu har en hel del kvar att göra innan vi kan ägna tid åt saker som vore önskvärda och trevliga att förbättra.

Hur fungerar prioriteringsgruppen?

– Sedan drygt ett år tillbaka tar jag stöd i prioriteringsfrågor av en prioriteringsgrupp med deltagare från olika lärosäten. Eftersom det är viktigt att lyssna in vad lärosätena behöver, samtidigt som det är svårt att föra dialog med så många parter, startade vi prioriteringsgruppen som ett försök att fortsätta på ett likartat sätt som under projekttiden men med skillnaden att inte bara lyssna på behoven och diskutera med ett enda lärosäte.  Försöket slog väl ut så prioriteringsgruppen kommer att fortsätta att agera som stöd i prioriteringsarbetet. För att gruppen ska fortsätta att vara dynamisk är det viktigt att gruppen kontinuerligt förnyas och att vi får input från flera olika håll. Några deltagare ställer sina platser till förfogande inför nästa år så att alla lärosäten ska kunna nominera nya intresserade medarbetare som är beredda att representera sektorn.

Vad är viktigast och svårast för en produktägare?

– Det viktigaste är att skapa förbättringar i systemet som hjälper användarna i vardagen. En produktägares uppgift är att kunna förstå och formulera behoven som lärosäten och användare har samtidigt som vi måste göra hårda prioriteringar då de tekniska förutsättningarna också behöver få utrymme. Det handlar mycket om att vara uppmärksam på de behov vi får in från lärosätena och samtidigt vara tillgänglig för frågor från utvecklingsteamen.

Hur mycket inflytande har lärosätena?

– På en övergripande nivå så har de stort inflytande genom styrningen av Ladokkonsortiet via stämma och styrelse. Vidare så deltar representanter för lärosätena i arbetet med att ta fram Verksamhetsplanen och i det löpande arbetet finns prioriteringsgruppen. Under utvecklingsarbetet när ett område ska vidareutvecklas eller förbättras genomförs ofta någon form av användarstudier eller användarträffar för att få belyst hur olika lärosäten med olika förutsättningar ska ges stöd. Inte så sällan framkommer delvis skilda behov så det är en balansgång mellan förbättringar som ger en väsentlig effektivisering för en stor mängd användare eller ett stöd för ett speciellt kritiskt behov, oavsett antalet berörda användare.

Något på gång just nu?

– Jag kan nämna två saker.

1. För att säkerställa att vi arbetar med rätt saker inom utvecklingen av Ladok så har vi precis skickat ut en enkät till alla lärosäten där vi ber dem att lista vilka fem utvecklingsområden som de tycker är viktigast för sitt lärosäte just nu och hur angelägna dessa områden är under 2019-2020.
2. Ett av målen i verksamhetsplanen för 2019 är att kartlägga behovet av förbättringar till studentgränssnittet och det arbetet kommer att utföras i höst. Vi kommer att intervjua studenter, studievägledare och andra som möter studenter för att fånga in behoven. Vi går i samband med detta även igenom inkomna ändringsbehov. De behov som identifieras kommer att prioriteras med övrigt utvecklingsarbete. I samband med kartläggningen kommer även en översyn av tillgängligheten i de mest använda delarna av studentgränssnittet att göras.

 

Länk till verksamhetsplanen.