Rapport från NUAK 2019 – Ladokkonsortiet

Över 550 personer hade samlats för att delta i NUAK 2019. Konferensen ägde rum i Göteborg mellan den 24 och 25 september och var denna gång ett samarrangemang mellan UHR, Ladok, Chalmers och Göteborgs universitet.

Program och presentationer

De presentationer som inkommit till programkommittén hittar du här.

Program och information om NUAK 2019 finns på UHR:s webb.

Bilder från NUAK 2019

Här nedan ser du en del ögonblicksbilder från NUAK 2019.

Nuak smygstartade redan på kvällen den 23 september med mingel i aulan på Göteborgs universitet. Hans Persson, medarbetare inom Ladokkonsortiet, höll ett uppskattat tal om hur tiderna har förändrats sedan 1980, då han började arbeta med Ladoks föregångare Studok.

Inledningstalare på konferensens första dag den 24 september var Karin Röding, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR), Stefan Bengtsson, rektor och VD för Chalmers och Mauritz Danielsson, konsortiechef för Ladokkonsortiet. Eftersom konferensen lockat över 800 deltagare fick publiken delas upp i två salar där bilden delades på skärmen.

Lisa Andersson Tengnér, genuspedagog, talade om bemötande, normkritik och vikten av att våga säga ifrån när det inte känns rätt.
Varför talar vi om kvinnliga idrottare, vad är färgen hudfärg och hur svarar vi på följande kluring; far och son är ute och fiskar. Plötsligt får sonen hjärtstillestånd. Han förs i ilfart till sjukhuset med ambulans. Han rullas in i operationssalen. Kirurgen får syn på pojken och säger ”Jag kan inte operera den här pojken. Han är min son.” Frågan är; vem är läkaren?

Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet föreläste om människan och digitaliseringen. Hon tog både upp frågan om hur unga påverkas av digitaliseringen och ställde samtidigt frågan; vem ansvarar för den digitala arbetsmiljön på våra arbetsplatser? Är det IT-avdelningen, systemutvecklaren, designern, IT-supporten, beställaren, högsta ledningen, skyddsombudet, de anställda, eller vem?

Statistikverktyget Bak- och framgrund är ett system som bekostas av Ladokkonsortiet och hanteras av SCB. Systemet hanterar uppgifter om studenter före och efter studierna. Exempel på variabler är rekryteringsort, bakgrund, inkomst, yrkesställning, yrke, boende mm. Tor Fridell, lokal kontaktperson vid Linköpings universitet, Jan Johansson, statistikansvarig vid Jönköpings universitet/Ladokkonsortiet och Tomas Johansson, statistiker vid Lunds universitet gav exempel på hur systemet används vid tre lärosäten.
Vid intresse; kontakta tor.fridell@liu.se

Ladok nu och framåt. Konsortiechef Mauritz Danielsson inledde med att berätta om utredningen av konsortiets ägande och framtid som genomfördes Ann Fust, rådsdirektör vid Vetenskapsrådet, en utredning som kom fram till att konsortieformen är en organisationsform som fungerar bra. Vid nästa stämma beslutas hur vi kan förbättra styrningen ytterligare. Mauritz gav sedan en orientering om nuläget för Ladok och dess förvaltning och presenterade målområden från strategin som stämman har beslutat. Mauritz poängterade också vikten av att lärosätena delar med sig av sina synpunkter och ett stort tack riktades till alla de som har ställt upp på olika användartester. Förbättringsarbetet med olika slags användarmedverkan fortsätter i höst.

För en tid sedan skickades en enkät till alla lärosäten angående användningen av de olika miljöerna i Ladok. Staffan Ekstedt, ansvarig för driften av Ladok, presenterade resultaten från undersökningen och berättade om senaste nytt från driften

Catherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, berättade om den aktuella utvecklingen av och vad som pågår just nu och framåt.

Idag använder Sveriges lärosäten 15 olika system som används som stöd i utbildningsplaneringen. Är det möjligt och önskvärt att utveckla ett gemensamt verktyg? I samråd med lärosätena har en rapport tagits fram; nyttoanalys för en gemensam utbildningsdatabas. Malin Zingmark, utredare vid Ladokkonsortiet, presenterade rapporten. Ladokstyrelsen har tagit beslut om att en förstudie på utbildningsdatabas ska göras. Förstudien ska remissas innan stämman i maj 2020 då ett beslut ska tas.

Den mer omfattande förstudien ska utreda flera olika aspekter av en gemensam utbildningsdatabas. I anslutning till NUAK anordnades en separat frågestund kring den rapport och nyttoanalys som hittills har tagit fram.
Här kan du läsa rapporten och läsa om den separata frågestunden som anordnades kring gemensam utbildningsdatabas i anslutning till NUAK.

Små och stora tips och trix mellan lärosätena och konsortiet var rubriken på ett pass som drog många deltagare. På bild syns Jan Winkle och Linda Strand Lundberg, verksamhetsexperter på Ladokkonsortiet. Jan Winkle tipsade lärosätena om det nya Ladokforum för lärosäten som nyligen lanserades och där den nyaste kategorin i forumet är forskarutbildning. Ett annat råd var att ta en titt på Ladok vägledning, en hjälp som många har hittat till men som en del har missat.

Tor Fridell, Linköpings universitet, i fin skjorta kartlagd med världens länder, presenterade Emrex, ett system för att hämta meriter från andra lärosäten vid utlandsstudier. Ladok har både en knutpunkt som lämnar information från svenska lärosäten till utländska studenter som varit här och en webbsida där svenska studenter kan hämta meriter utomlands. Presentationen gick igenom läget för Emrex; vilka länder som är med, utvecklingen som har skett, samarbeten och framtidsplaner.

SUNET, Swedish University Computer Network (svenska universitetsdatanätverket), är ett datornätverk som kopplar samman Sveriges universitet och högskolor med tjänster för utbildning och samarbetsstöd. Under passet gavs information om tjänsterna, bland annat Ladok-Lis/LMS-adaptern som togs fram förra året, hur tjänsterna kan samarbeta och bidra i digitaliseringsarbetet och den pedagogiska utvecklingen på lärosätena. Talare var Thomas Hansson från Chalmers, Wietze de Vries från Karolinska institutet och Ulrika Ringeborn, Linnéuniversitetet.

Många lärosäten har valt att basera förvaltningsverksamhet enligt pm3-modellen. I passet presenterades både erfarenheter från lärosäten och information om nätverket ”Nätverk för lärosäten med pm3-baserad förvaltning” som finns som en egen grupp på LinkedIn. Talare var Mikael Bodell från Chalmers, Karolina Tuvesson från Blekinge tekniska högskola och Ulrika Ringeborn från Linnéuniversitetet.

Madeleine Andrén från Linnéuniversitetet och Gun Wallius från Göteborgs universitet talade om resan från gamla Ladoks resultatrapportering till nya Ladok. Hur såg införandet ut? Hur arbetade lärosätet med information och förankring? Hur har det gått för Linnéuniversitetet respektive Göteborgs universitet och vad säger medarbetarna idag? En slutsats var att examinators roll som ytterst ansvarig blev tydligare. Det är endast en person som kan attestera och den rollen har nu fått större betydelse.

Sara Fransson, utredare på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade rapporten ”Unga med attityd” 2019 – arbete och arbetsmarknad, en enkätundersökning till 6 000 personer mellan 16 och 29 år. En av slutsatserna var att ungas prioriteringar vid val av arbete har förändrats. Lön som tidigare rankats som mycket viktigt har ersatts av andra parametrar. Ungas prioriteringar idag är:
1: Trevliga arbetskamrater och en bra chef.
2: Bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor.
3: Att jag kan utvecklas i arbetet.
4: Intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter.
5: Bra lön.
Rapporten finns att ladda ner på www.mucf.se/publikationer

Konferensen sammanfattades i en mentometer-bild. Inspirerande, givande, bra och trevligt var några av omdömena.