Rapporten från förstudien ”Gemensamt stöd för utbildningsplanering” är nu klar och har skickats ut på remiss till Ladokkonsortiets parter.
Rapporten och mer information om uppdraget finns att läsa här.
Vi välkomnar intresseanmälningar för uppdrag i konsortiet.
Ladokkonsortiet drivs av medarbetare som hyrs in från våra partslärosäten. Framför oss har vi ett behov av fler verksamhetsexperter som arbetar med underlag för utveckling av Ladok, support till våra lärosäten, utredningar samt nationell administration av gemensamt data i systemet.
Har du erfarenhet av studieadministration och är intresserad av att jobba nationellt i en dynamisk miljö i team med engagerade och kunniga kollegor, så skicka in en intresseanmälan till ansvarig för verksamhetsstöd, anna.ahnberg@ladok.se.
Läs mer här om hur det fungerar att arbeta i Ladokkonsortiet.
Catherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, har bestämt sig för att sluta i Ladokkonsortiet och istället gå tillbaka till sin anställning vid Linnéuniversitetet.
Catherine har haft en nyckelroll i utvecklingen av Ladok och varit med i konsortiets arbete sedan 2010. Rollen som produktägare är central i det sätt vi vill arbeta på även fortsättningsvis, vilket innebär att vi kommer att söka efter en ny produktägare. Är du intresserad av rollen eller vet någon annan som är? Annonsen kommer om några veckor ut på Ladok.se.
Till och med mars är Catherine kvar i Ladokkonsortiet, därefter tar Mauritz Danielsson, konsortiechef, tillfälligt över rollen som produktägare tills dess att vi har någon på plats.
Vi önskar Catherine stort lycka till!
Styrelsen beslutade om Verksamhetsplan för 2020 på sitt styrelsemöte den 6 december. Förslaget har arbetats fram genom att samla input från bland annat en enkät till lärosätena, supportärenden och tidigare önskemål från lärosätena. Dessa har bearbetats och diskuterats med prioriteringsgruppen för det löpande utvecklingsarbetet och målförslag har formulerats.
Prioriteringen av vad som är viktiga mål att fokusera på under 2020 har gjorts tillsammans med den av SUHF utsedda Verksamhetsplanegruppen. Den består av 2 lokala kontaktpersoner, 2 IT-chefer och 3 SA-chefer.
Under våra styrdokument kan du läsa verksamhetsplanen och målen för nästa år.
Inför 2020 vill jag också blicka bakåt och 2019 har varit ett händelserikt år. Vi har under året beslutat om en ny strategi, utrett styrform för Ladok framöver och arbetat med verksamhetsplanen för 2019. Jag vill tacka alla för gott samarbete under året och önska er alla en God Jul och ett Gott Nytt År.
Mauritz Danielsson
Konsortiechef
Onsdagen den 11:e mars mellan klockan 13 – 15 anordnar Ladokkonsortiet en frågestund om resultatet från förstudien ”Gemensamt stöd för utbildningsplanering”
Syftet med frågestunden är att ge lärosätena möjlighet att ställa frågor om innehållet i rapporten. Inbjudan har gått ut till lokala kontaktpersoner och lokala objektägare och varje lärosäte har möjlighet att skicka två deltagare.
Mötet äger rum på Westmanska palatset i Stockholm. Mötet kommer inte att spelas in och det kommer inte att vara möjligt att delta via videolänk.
Ladokkonsortiet mottog i våras en skrivelse från 10 lärosäten om synpunkter på hanteringen av forskarutbildningen i Ladok. Synpunkterna var formulerade av forskarutbildningsadministratörer från Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Uppsala universitet och Örebro universitet.
Skrivelsen bestod av många olika sorters synpunkter och för att bättre förstå behovsbilden anordnades en träff den 3 september för forskarutbildningsadministratörer från de lärosäten som stod bakom skrivelsen. En sammanfattning av dagen är att ”den runda forskarutbildningen” inte passar in i det kantiga systemhålet och att Ladok behöver bli bättre på att förstå och försöka forma för att åstadkomma en bättre passning.
Ladok har byggts med grundtanken att alla utbildningsformer ska hanteras på ett likartat sätt. Baksidan med den generaliseringen är att terminologin behöver fungera inom alla utbildningsformer/typer och att förbättringar som gagnar flera utbildningsformer/typer inte alltid uppfattas som förbättringar för forskarutbildningen och därmed inte sprids hela vägen ut till användarna.
Utifrån träffen med forskarutbildningsadministratörerna har konsortiet fortsatt förbättringsarbetet och nedan listas de åtgärder som gjorts under 2019 för att förbättra forskarutbildningen och de identifierade förbättringarna som planeras in för 2020.
Här kan du läsa om det tidigare mötet i höstas med administratörer inom forskarutbildningen.
Nu är prioriteringsgruppen för 2020 utsedd. Lärosätenas lokala kontaktpersoner har sänt in förslag på deltagare och gruppen för 2020 består av sju representanter från olika lärosäten.
Prioriteringsgruppens träffas varannan vecka och är en rådgivande grupp till produktägaren och konsortiet i de löpande prioriteringar som rör utvecklingen av Ladoks funktionalitet och i förekommande fall frågor som rör tjänsterna drift och support av systemet. Representanterna sitter i två år och varje år byts hälften av representanterna ut.
Från lärosäten
Deltar från konsortiet gör Catherine Zetterqvist, LNU, produktägare för Ladok och Anette Eriksson, KAU, administrativt stöd.
Här kan du följa gruppens arbete. (Länken ligger bakom inloggning).
Under en heldag, onsdagen den 20 november, samlades representanter från Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF för att tillsammans med konsortiets ledningsgrupp gå igenom målen i verksamhetsplanen.
För första gången har konsortiet bett representanter från SUHF att hjälpa till i arbetet med prioriteringarna i verksamhetsplanen. Deltagarna i den rådgivande gruppen var utvalda av SUHF och träffade konsortieledningen för att föra fram sina synpunkter kring verksamhetsplanens mål och prioriteringar.
Olika lärosäten har olika förutsättningar, så många resonemang handlade om att resonera och diskutera olika infallsvinklar och hitta lösningar som kan komma alla lärosäten till godo. Ett exempel var konsortiets utbildningsmaterial som uppdateras vid varje sprint. Vid de större lärosätena tar man ibland fram eget utbildningsmaterial medan de mindre lärosätena använder konsortiets guider. Delas utbildningsmaterialet upp i kortare delar blir det enklare att använda för både mindre och större lärosäten och det blir dessutom lättare att anpassa lokalt.
Under mötet gick man tillsammans igenom målen med utgångspunkt från lärosätenas olika förutsättningar och alla deltagare fick tillfälle att framföra sina åsikter vad gäller prioriteringsordningen på målen.
– Det är första gången som vi har haft en rådgivande SUHF-grupp och det känns bra att lärosätenas representanter stödjer oss i arbetet med prioriteringarna i verksamhetsplanen. Nästa steg blir att styrelsen tar beslut om verksamhetsplanen vid nästa styrelsemöte den 6 december, berättar Mauritz Danielsson, konsortiechef.
– Prioriterat för oss är utdatafunktioner och uppföljning.
– Det finns många frågor som är viktiga och borde prioriteras men tre frågor som hamnar högt är behörigheterna, utdata och uppföljning.
– Det som borde prioriteras är att studenterna kan se sina resultatnoteringar innan resultatet är attesterat.
– Högt upp på listan hamnar möjligheten att kunna rätta och registervårda.
SUHF-gruppens deltagare:
Från Ladokkonsortiet deltog: Mauritz Danielsson, Catherine Zetterqvist, Staffan Ekstedt, Anna Åhnberg och Malin Zingmark.
Agenda:
Igår var det möte med representanter från olika lärosäten för att diskutera hur administration av utbytesstudier fungerar i Ladok. Vad fungerar bra och vad behöver förbättras?
Igår, den 12 november hölls ett möte kring administration av utbytesstudier. Syftet med mötet var att bjuda in de som själva arbetar med att administrera utbytesstudier, höra hur olika lärosäten uppfattar Ladok, inom vilka områden systemet behöver utvecklas och vilka förbättringar som borde prioriteras. Mötet ägde rum på Westmanska palatset i Stockholm mellan 10-15.
Från konsortiet deltog Mauritz Danielsson, chef för Ladokonsoriet, Caherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, Malin Zingmark, utredare vid konsortiet, Matz-Ola Cajdert, verksamhetsexpert vid konsortiet och Jan Winkle, verksamhetsexpert vid konsortiet.
Från lärosätena deltog Per Auster, Lunds universitet, Andrea Idbäck Wikström, Chalmers tekniska högskola, Annica Kaljevic, Sveriges Lantbruksuniversitet, Anna Sandelin, Linköpings universitet, Kersti Holmin, Mittuniversitetet, Åsa Kinnemar, Mälardalens högskola, Gun Wallius, Göteborgs universitet, Charlotta Törmä, Röda korsets högskola, Mari Sandin, Örebro universitet, Matt Greig, Uppsala universitet, Giulia Grillo Mikrut, Karolinska institutet, Titti Kjellander, Malmö universitet.
Mauritz Danielsson hälsade alla välkomna, förklarade syftet med mötet och gav en resumé av bakgrunden till dagens utbildningsadministrativa system. Catherine Zetterqvist förklarade anledningarna till att systemet fungerar som det gör idag, gav en redovisning av vad som har utvecklats hittills och vad som är inplanerat framöver. Malin Zingmark poängterade vikten av att ha möten som dessa för att kunna föra en öppen och konstruktiv dialog som gör att vi prioriterar det som är mest värdefullt för lärosätena.
Återstoden av dagen ägnades åt gemensamma diskussioner.
– En väldigt givande dag där vi kunde identifiera ett antal områden som skulle underlätta hanteringen av utbytesstudier markant. Detta tar vi med oss inför planeringen av verksamhetsplanen för 2020 underströk Mauritz Danielsson.
Synpunkter från deltagarna
– Ett bra möte där man fick klart för sig både likheter och olikheter mellan processerna på olika lärosäten. Det var även en bra blandning av Ladokkunniga och de med djupare kunskap om utbyten.
– Ett väldigt bra möte. Intressant och nyttigt att höra hur andra jobbar och vilka problem man upplever på respektive lärosäte.
– I det stora hela upplevde jag att de flesta tycker att Ladok fungerar bra. Det känns som om de stora problemen mycket har att göra med processerna på lärosätet. Kan vi få ”önskelistan” som sammanställdes tror jag man vinner mycket på att upplevelsen av Ladok är ett bra system. Vilket jag tycker att det är. Det finns saker att önska men så är det med alla nya system.
– För min del var det ett givande möte på flera sätt. Jag fick fördjupad kunskap om konsortiet och hur dialogen med användarna på lärosätena är tänkt att fungera samt hur beslut rörande utveckling och prioritering fattas. Det var värdefullt att få höra hur andra lärosäten organiserat sig och hur de lagt upp sin hantering av avtal och mobilitet efter införandet av nya Ladok. Dessutom var det viktigt att få framföra och förtydliga de synpunkter som vi samlat på oss i Malmö och bra att få höra vad andra lärosäten anser vara de viktigaste funktionerna i Ladok att åtgärda och vidareutveckla. Jag uppskattade det Mauritz frågade inledningsvis; ”Vad kan vi göra för att det ska upplevas bättre?” Det ger en känsla av att konsortiet vill jobba för att förbättra och förenkla för användarna, och det känns positivt. Min allmänna uppfattning var annars att de flesta som var där tycker att det fungerar ganska bra. Det låter som en bra idé att ni försöker åstadkomma några ”enklare” men synliga förändringar (som t.ex. intygen) som kommer göra att många ser en synlig förbättring och därmed bidrar till mer positiv syn på nya Ladok.
– Jag tyckte att det var väldigt bra att få berätta från verksamhetens håll vilka svårigheter Ladok har inneburit, och sedan att jobba lösningsfokuserat på att förbättra systemet utifrån de förutsättningar vi har. Jag tyckte stämningen var god, Ladok-gänget var prestigelöst och nyfiket. Så trots att systemet är fullkomligt o-anpassat för den internationella verksamheten känns det som 2020 kommer att innebära ganska påtagliga förbättringar. Jag skulle gärna se flera sådana här möten där vi från verksamheten kan påverka utvecklingen.
