Deltagare i prioriteringsgruppen 2020
Nu är prioriteringsgruppen för 2020 utsedd. Lärosätenas lokala kontaktpersoner har sänt in förslag på deltagare och gruppen för 2020 består av sju representanter från olika lärosäten.
Prioriteringsgruppens träffas varannan vecka och är en rådgivande grupp till produktägaren och konsortiet i de löpande prioriteringar som rör utvecklingen av Ladoks funktionalitet och i förekommande fall frågor som rör tjänsterna drift och support av systemet. Representanterna sitter i två år och varje år byts hälften av representanterna ut.
Deltagare i prioriteringsgruppen 2020
Från lärosäten
- Karolina Tuvesson, BTH 2019-2020
- Stellan Englen, CTH 2019-2020
- Camilla Gustafsson, MDH 2019-2020
- Dennis Lundberg, MDH 2019-2020
- Karim Andersson, LU 2020-2021
- Håkan Fasth, HH 2020-2021
- Gun Wallius, GU 2020-2021
Deltar från konsortiet gör Catherine Zetterqvist, LNU, produktägare för Ladok och Anette Eriksson, KAU, administrativt stöd.
Här kan du följa gruppens arbete. (Länken ligger bakom inloggning).
Rådgivande SUHF-grupp hjälper till med prioriteringar
Under en heldag, onsdagen den 20 november, samlades representanter från Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF för att tillsammans med konsortiets ledningsgrupp gå igenom målen i verksamhetsplanen.
För första gången har konsortiet bett representanter från SUHF att hjälpa till i arbetet med prioriteringarna i verksamhetsplanen. Deltagarna i den rådgivande gruppen var utvalda av SUHF och träffade konsortieledningen för att föra fram sina synpunkter kring verksamhetsplanens mål och prioriteringar.
Olika lärosäten har olika förutsättningar, så många resonemang handlade om att resonera och diskutera olika infallsvinklar och hitta lösningar som kan komma alla lärosäten till godo. Ett exempel var konsortiets utbildningsmaterial som uppdateras vid varje sprint. Vid de större lärosätena tar man ibland fram eget utbildningsmaterial medan de mindre lärosätena använder konsortiets guider. Delas utbildningsmaterialet upp i kortare delar blir det enklare att använda för både mindre och större lärosäten och det blir dessutom lättare att anpassa lokalt.
Under mötet gick man tillsammans igenom målen med utgångspunkt från lärosätenas olika förutsättningar och alla deltagare fick tillfälle att framföra sina åsikter vad gäller prioriteringsordningen på målen.
– Det är första gången som vi har haft en rådgivande SUHF-grupp och det känns bra att lärosätenas representanter stödjer oss i arbetet med prioriteringarna i verksamhetsplanen. Nästa steg blir att styrelsen tar beslut om verksamhetsplanen vid nästa styrelsemöte den 6 december, berättar Mauritz Danielsson, konsortiechef.
Röster kring prioriterade mål:
– Prioriterat för oss är utdatafunktioner och uppföljning.
– Det finns många frågor som är viktiga och borde prioriteras men tre frågor som hamnar högt är behörigheterna, utdata och uppföljning.
– Det som borde prioriteras är att studenterna kan se sina resultatnoteringar innan resultatet är attesterat.
– Högt upp på listan hamnar möjligheten att kunna rätta och registervårda.
SUHF-gruppens deltagare:
- Cilla Häggkvist, bitr. studieadministrativ chef vid Uppsala universitet samt ledamot i SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor.
- Linda Severinsson, studieadministrativ chef vid Högskolan Väst.
- Katarina Berglund Jonsson, studieadministrativ chef vid KTH.
- Mats Möller, it-chef vid Karlstads universitet.
- Magnus Annerfalk, it-chef vid Högskolan i Skövde.
- Gun Wallius, Ladokexpert vid Göteborgs universitet.
- Karin Magnusson, Ladokexpert vid Södertörns högskola.
Från Ladokkonsortiet deltog: Mauritz Danielsson, Catherine Zetterqvist, Staffan Ekstedt, Anna Åhnberg och Malin Zingmark.
Agenda:
- Inledning och arbetet med verksamhetsplanen. VP2019, Mauritz Danielsson.
- Målen för grundläggande förvaltning, Catherine Zetterqvist och Staffan Ekstedt.
- Genomgång/diskussion övriga mål, Catherine Zetterqvist, Mauritz Danielsson, Anna Åhnberg och Staffan Ekstedt.
- Fortsatt genomgång övriga mål. Saknas något mål?
- Prioritering, Malin Zingmark.
- Nästa steg i arbetet, Mauritz Danielsson.
Möte kring administration av utbytesstudier
Igår var det möte med representanter från olika lärosäten för att diskutera hur administration av utbytesstudier fungerar i Ladok. Vad fungerar bra och vad behöver förbättras?
Igår, den 12 november hölls ett möte kring administration av utbytesstudier. Syftet med mötet var att bjuda in de som själva arbetar med att administrera utbytesstudier, höra hur olika lärosäten uppfattar Ladok, inom vilka områden systemet behöver utvecklas och vilka förbättringar som borde prioriteras. Mötet ägde rum på Westmanska palatset i Stockholm mellan 10-15.
Från konsortiet deltog Mauritz Danielsson, chef för Ladokonsoriet, Caherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, Malin Zingmark, utredare vid konsortiet, Matz-Ola Cajdert, verksamhetsexpert vid konsortiet och Jan Winkle, verksamhetsexpert vid konsortiet.
Från lärosätena deltog Per Auster, Lunds universitet, Andrea Idbäck Wikström, Chalmers tekniska högskola, Annica Kaljevic, Sveriges Lantbruksuniversitet, Anna Sandelin, Linköpings universitet, Kersti Holmin, Mittuniversitetet, Åsa Kinnemar, Mälardalens högskola, Gun Wallius, Göteborgs universitet, Charlotta Törmä, Röda korsets högskola, Mari Sandin, Örebro universitet, Matt Greig, Uppsala universitet, Giulia Grillo Mikrut, Karolinska institutet, Titti Kjellander, Malmö universitet.
Mauritz Danielsson hälsade alla välkomna, förklarade syftet med mötet och gav en resumé av bakgrunden till dagens utbildningsadministrativa system. Catherine Zetterqvist förklarade anledningarna till att systemet fungerar som det gör idag, gav en redovisning av vad som har utvecklats hittills och vad som är inplanerat framöver. Malin Zingmark poängterade vikten av att ha möten som dessa för att kunna föra en öppen och konstruktiv dialog som gör att vi prioriterar det som är mest värdefullt för lärosätena.
Återstoden av dagen ägnades åt gemensamma diskussioner.
– En väldigt givande dag där vi kunde identifiera ett antal områden som skulle underlätta hanteringen av utbytesstudier markant. Detta tar vi med oss inför planeringen av verksamhetsplanen för 2020 underströk Mauritz Danielsson.
Synpunkter från deltagarna
– Ett bra möte där man fick klart för sig både likheter och olikheter mellan processerna på olika lärosäten. Det var även en bra blandning av Ladokkunniga och de med djupare kunskap om utbyten.
– Ett väldigt bra möte. Intressant och nyttigt att höra hur andra jobbar och vilka problem man upplever på respektive lärosäte.
– I det stora hela upplevde jag att de flesta tycker att Ladok fungerar bra. Det känns som om de stora problemen mycket har att göra med processerna på lärosätet. Kan vi få ”önskelistan” som sammanställdes tror jag man vinner mycket på att upplevelsen av Ladok är ett bra system. Vilket jag tycker att det är. Det finns saker att önska men så är det med alla nya system.
– För min del var det ett givande möte på flera sätt. Jag fick fördjupad kunskap om konsortiet och hur dialogen med användarna på lärosätena är tänkt att fungera samt hur beslut rörande utveckling och prioritering fattas. Det var värdefullt att få höra hur andra lärosäten organiserat sig och hur de lagt upp sin hantering av avtal och mobilitet efter införandet av nya Ladok. Dessutom var det viktigt att få framföra och förtydliga de synpunkter som vi samlat på oss i Malmö och bra att få höra vad andra lärosäten anser vara de viktigaste funktionerna i Ladok att åtgärda och vidareutveckla. Jag uppskattade det Mauritz frågade inledningsvis; ”Vad kan vi göra för att det ska upplevas bättre?” Det ger en känsla av att konsortiet vill jobba för att förbättra och förenkla för användarna, och det känns positivt. Min allmänna uppfattning var annars att de flesta som var där tycker att det fungerar ganska bra. Det låter som en bra idé att ni försöker åstadkomma några ”enklare” men synliga förändringar (som t.ex. intygen) som kommer göra att många ser en synlig förbättring och därmed bidrar till mer positiv syn på nya Ladok.
– Jag tyckte att det var väldigt bra att få berätta från verksamhetens håll vilka svårigheter Ladok har inneburit, och sedan att jobba lösningsfokuserat på att förbättra systemet utifrån de förutsättningar vi har. Jag tyckte stämningen var god, Ladok-gänget var prestigelöst och nyfiket. Så trots att systemet är fullkomligt o-anpassat för den internationella verksamheten känns det som 2020 kommer att innebära ganska påtagliga förbättringar. Jag skulle gärna se flera sådana här möten där vi från verksamheten kan påverka utvecklingen.
Så tycker studenterna om Ladok
Resultaten från studentintervjuerna klara
Under hösten har studenter svarat på enkäter och intervjuats om hur de upplever och använder Ladok. De lärosäten som erbjöds möjlighet att delta i undersökningen var Chalmers tekniska högskola, Karlstad universitet, Karolinska institutet, Röda Korsets högskola och Örebro universitet. Studenterna på dessa lärosäten fick länkar till enkäten och möjlighet att anmäla sitt intresse till att bli intervjuad via videolänk en timme.
Anette Eriksson, Karlstad universitet och verksamhetsexpert i Ladokkonsortiet var en av dem som genomförde undersökningen.
Mer mobilanpassat
– Vi fick in över 100 enkätsvar och det var fler än 100 studenter som ville bli intervjuade. Många av studenterna tyckte att det var roligt att delta och de var också tacksamma för att de fick tillfälle att framföra sina åsikter eftersom de inte har en direkt möjlighet att påverka på annat sätt. Resultaten från enkätsvaren och intervjuerna gav i stort sett samma svar. En del upplevde att det var ett föråldrat gränssnitt men många lyfte fram att det är rent och snyggt så enkelheten ska vi behålla men ändå göra det lite modernare. Ytterligare en sak som återkom var att mobilanpassningen räcker inte och det är många som nämner att de vill ha en app. En annan sak som efterfrågades var möjligheten att få en notis eller meddelande när man kan anmäla sig till en tenta.
Vissa av frågorna baserades på de kravönskemål som redan kommit in från lärosätena för att se om det finns en samsyn kring dessa krav. Resultaten visar att en majoritet av de tillfrågade studenterna vill göra om strukturen så att det blir en tydlig översikt. De tre stora delarna som man vill ska visas tydligt direkt när studenten kommer in i studentgränssnittet är.
- Aktivitetstillfällen (tentamen)
- Resultat
- Registrering
Tydligare översikt
Studenterna vill ha en samlad och tydlig översikt över kommande aktivitetstillfällen och kunna se de aktivitetstillfällen man är anmäld till. Både intervjuerna och enkäten visar också på ett stort behov av förtydligande i studentgränssnittet gällande begrepp och uppställning av kurser och program. Men vill också se en samlad uppställning av avklarade resultat liknande den som finns på antagning.se och en bättre sorteringsordning, på program, kurser inom program, kurser och moduler.
– Nästa steg blir att informera och bearbeta resultaten från undersökningen. Därefter kommer Anders Stenebo, interaktionsdesigner för Ladok, tillsammans med utvecklingsteamen ta fram förslag som vi får testa på studenterna under våren. Vår ambition är att göra studentgränssnittet så bra som möjligt för studenterna, understryker Anette Eriksson.
Några citat från studenterna:
– Kul att ni frågar oss studenter
– Alla tentor på ett ställe
– Föråldrat gränssnitt
– Om ni gör om, behåll renheten och enkelheten
– Vill se resultaten i en samlad lista
– Hyr mig, jag kan göra det bättre
– Lättare att göra avbrott än att anmäla sig till en tenta
– Osäkert om man registrera sig eller inte
Påminnelse! Supportstugor 21 november med CSN respektive migrationsverket
Påminnelse om supportstugor med CSN respektive migrationsverket
Supportstugorna som hålls den 21 november tillsammans med CSN respektive migrationsverket är ett tillfälle för lärosätena att få svar på sina frågor till respektive myndighet. Det är därför viktigt att skicka in de frågor som ni vill ha svar på under supportstugorna i tid.
Observera! Sista dag att skicka in frågor är 14 november.
Skicka frågorna till: utbildning@ladokkonsortiet.se
Om frågor inte kommer in kan supportstugorna tyvärr komma att ställas in.
Uppdateringar i vägledningen och utbildningsmaterialet
Uppdateringar i vägledningen och utbildningsmaterialet om medarbetarrättigheter och resultatrapportering
Ladok vägledning fylls hela tiden på, och det senaste tillägget är en beskrivning av hur medarbetarrättigheter på olika sätt kan ge Ladokanvändaren rättighet att rapportera resultat i olika vyer. Vägledningen beskriver i olika scenarier hur användaren som har getts medarbetarrättigheter kan rapportera via: betavyn för att hantera resultat för enskild student, vanliga rapporteringsvyn via kurstillfälle samt vyn för rapportering via aktivitetstillfälle.
Du hittar vägledningen här (sidan kräver inloggning)
I utbildningsmaterialet på ladok.se finns guider som beskriver handhavandet för den användare som ska rapportera via betavyn för att hantera resultat för enskild student, via vanliga rapporteringsvyn via kurstillfälle samt via vyn för rapportering via aktivitetstillfälle.
Användning av olika miljöer i Ladok
Under hösten 2019 har alla lokala kontaktpersoner och lokala tekniska kontaktpersoner fått möjlighet att berätta hur Ladoks olika miljöer används på lärosätet. Totalt 38 svar från 32 lärosäten har kommit in.
Staffan Ekstedt är utvecklings- och driftansvarig för Ladok och har sammanställt svaren från enkäten.
– De flesta lärosäten svarade på enkäten så det var en bra respons. Hösten 2017 så inventerade vi vilka behov av miljöer som behövdes efter produktionssättningarna och den undersökningen resulterade i de tre miljöer vi idag erbjuder alla lärosäten; det vill säga testmiljön, utbildningsmiljön och integrationstestmiljön (utöver själva produktionsmiljön). Eftersom Ladok nu har varit i drift för alla lärosäten sedan årsskiftet så ville vi undersöka hur de olika miljöerna används idag.
Alla lokala kontaktpersoner och lokala tekniska kontaktpersoner fick en enkät med frågor om användningen av de olika miljöerna på lärosätet. I enkäten frågades bland annat hur miljöerna används, hur många som använder dem och vad som kan förändras och förbättras.
Resultaten av undersökningen kommer att ligga till grund för hur de olika miljöerna utvecklas i framtiden.
– Vi kommer att behålla alla miljöer men nu har vi svart på vitt vad de olika lärosätena efterfrågar. Det kommer vi att utgå ifrån i förbättringsarbetet, säger Staffan Ekstedt.
Sammanfattning av resultaten av enkäten
Testmiljön
- Närmare 100 % använder testmiljön.
- 75 % använder testmiljön dagligen, 20 % någon gång per vecka och resten ännu mer sällan.
- 56 % uppger att det är 1-10 personer som använder miljön, 36 % uppger att det är 10-100 personer och cirka 8 % säger att det är fler än hundra personer.
- Över 90 % är nöjda med uppgraderingstidpunkten (dag/klockslag) och med data (uppdateringsfrekvens/mängd/kvalitet).
- 20 % är missnöjda med tjänster/integrationsmöjligheter; bland annat tycker man att det är otydlig information angående access till uppföljningsdatabasen samt önskar koppling mot NyA mfl (sammansatta tjänster).
Kommentarer kring testmiljön
- Förutom till test använder man miljön för utbildning och support.
- Det är för kort tid mellan uppgradering av test och produktion.
- Inte bra att man kopierar all data vid uppgradering, jobbigt för IT. Spara användare och rättigheter.
- Var startar feeden efter uppgradering.
Utbildningsmiljön
- 67 % av lärosätena använder utbildningsmiljön och 33 % använder inte utbildningsmiljön.
- 13 % använder miljön dagligen, 22 % varje vecka, 65 % någon gång per månad eller ännu mer sällan.
- 57 % av de som svarar uppger att det är 1-10 personer som använder miljön, övriga uppger att det är 10-100 personer eller fler.
- Över 90 % är nöjda med uppgraderingstidpunkt (dag/klockslag).
- Över 90 % är nöjda med data (uppdateringsfrekvens/mängd/kvalitet).
- Över 90% är nöjda med tjänster/integrationsmöjligheter.
Kommentarer kring utbildningsmiljön
- Vi vill ha en annan färg för miljön, som likt test-miljön ”skriker” att den är annorlunda än produktionsmiljön.
- Kände inte till den …
Integrationstestmiljön
- 56 % använder miljön och 44 % använder den inte.
- 72 % använder miljön dagligen, 17 % varje vecka och 11 % någon gång i månaden.
- 89 % anger att det är 1-10 personer som använder miljön och 11 % anger att det är mellan 10-100 personer.
- Över 90% är nöjda med uppgraderingstidpunkten (dag/klockslag)?
- Över 90% är nöjda med data (uppdateringsfrekvens/mängd/kvalitet)?
- Över 90% är nöjda med tjänster/integrationsmöjligheter?
Kommentarer kring integrationstestmiljön
- Ser ingen poäng med den. Behov täcks av testmiljön.
- Lägre uppgraderingsfrekvens! Ta in ny data med sällan.
- Måste få veta var feeden startar.
- Versionsinfo/releasenotes måste vara publicerad/e samtidigt som miljön uppgraderas.
Vi behöver nya deltagare till prioriteringsgruppen
Nominera nya deltagare senast 25 oktober
För att få stöd i löpande prioriteringar i arbetet att utveckla och driva Ladok vill konsortiet fortsatt ta stöd av en prioriteringsgrupp med deltagare från lärosätena, en grupp som stödjer produktägaren i prioritering av utvecklingen av Ladok.
Gruppens uppdrag
Prioriteringsgruppens uppdrag är att rådge produktägaren och konsortiet i löpande prioriteringar som rör utvecklingen av Ladoks funktionalitet samt i förekommande fall frågor som rör tjänsterna drift och support av systemet.
Ladokintresserade och verksamhetskunniga medarbetare
Vi söker dig som har ett intresse för Ladok och som besitter god kännedom om hur systemstödet används i och påverkar verksamheten. Vi tror att du idag har ett ansvar för Ladok på ditt lärosäte och har arbetsuppgifter inom lärosätets centrala förvaltning, så som exempelvis:
• lokal kontaktperson
• första linjens Ladoksupport
• uppföljningsansvarig
• integrationsansvarig
Deltagarna ska tillsammans bidra till att Ladok fungerar väl för alla lärosäten och bör därför kunna ta hänsyn även till andra behov än de som finns vid det egna lärosätet.
7-8 deltagare
Prioriteringsgruppen kommer att träffas i webbmöten några gånger i månaden. Fysiska hel- eller halvdagsmöten kan också förekomma vid vissa tillfällen. Catherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, ansvarar för prioriteringsgruppen som kommer att bestå av cirka 7-8 deltagare. Deltagarna väljs in för en period om 2 år för att säkra både långsiktighet och förnyelse i gruppen.
Nominera deltagare senast den 25 oktober
Lärosätenas lokala kontaktpersoner sänder in förslag på deltagare så om du är intresserad av att delta eller vill nominera en kollega, kontakta din lokala kontaktperson.
Användbar statistik i Bak- och framgrund
Statistikverktyget Bak- och framgrund är ett statistikverktyg som hanterar uppgifter om studenter före och efter studierna. Exempel på variabler är rekryteringsort, bakgrund, studieprestationer, uppgifter om boende, arbetsställe, yrkesval, inkomst med mera. Systemet innehåller cirka 2,5 miljoner personer och har uppgifter om studenter från alla lärosäten, från 1993 och framåt.
Systemet bekostas av Ladokkonsortiet och hämtar data från flera olika system på SCB.
Jan Johansson, statistikansvarig vid Jönköpings universitet och verksamhetsexpert vid Ladokkonsortiet vill gärna slå ett slag för systemet.
Hur används Bak- och framgrund vid Jönköpings universitet?
– I Jönköping använder vi verktyget till flera saker. Dels för att ta fram data till kvalitetsuppföljning och dels för att ta reda på var våra studenter hamnar. Sådan typ av data är dessutom mycket intressant för vår kommunikationsavdelning. Exempel på underlag som vi tagit fram är var vi rekryterar våra studenter från och från vilka gymnasieskolor. Vi har även gjort ett par utredningar åt Jönköpings kommun.
Kan du ge några exempel där ni har haft nytta av systemet?
– Vi har tittat på vilka branscher våra studenter hamnat i och det är speciellt intressant att undersöka där det finns en yrkesutbildning, t ex lärare eller sjuksköterska. Vi har även tittat på löner. Jönköping University är ett lärosäte med internationell prägel och därför har vi tittat närmare på de studenter som stannar i Sverige efter utbildningen för att se var de hamnar och i vilka branscher.
Är det krångligt att använda systemet?
– Systemet är inte så krångligt, men kräver viss system- och datorvana. Det man måste kunna är sitt eget lärosätes data så att man kan utläsa om det är rimliga siffror man får fram.
Vem kan få åtkomst till systemet?
– Lärosätet bestämmer själva vem som ska access till systemet. Det är framförallt de personer som arbetar med uppföljning och som regelbundet gör utsökningar.
Har du några tips till en ny användare?
– Använd inte så många variabler utan börja att titta på det som inte är så komplicerat; t ex. var studenterna kommer ifrån och var de hamnar efter 3-5 år. Vilka branscher arbetar de i etc. Det är av största vikt att man kan sin data eller har tillgång till ladokdata för att kunna göra en jämförelse.
Läs mer om Bak- och framgrund.
För mer information; kontakta jan.johansson@ju.se
Vill du bli användare? |