Hoppa till innehållet

Ladokkonsortiet

Påminnelse! Supportstugor 21 november med CSN respektive migrationsverket

Påminnelse om supportstugor med CSN respektive migrationsverket

 Supportstugorna som hålls den 21 november tillsammans med CSN respektive migrationsverket är ett tillfälle för lärosätena att få svar på sina frågor till respektive myndighet. Det är därför viktigt att skicka in de frågor som ni vill ha svar på under supportstugorna i tid.

Observera! Sista dag att skicka in frågor är 14 november.

Skicka frågorna till: utbildning@ladokkonsortiet.se

Om frågor inte kommer in kan supportstugorna tyvärr komma att ställas in.

Läs mer om supportstugorna här. 

Uppdateringar i vägledningen och utbildningsmaterialet

Uppdateringar i vägledningen och utbildningsmaterialet om medarbetarrättigheter och resultatrapportering

Ladok vägledning fylls hela tiden på, och det senaste tillägget är en beskrivning av hur medarbetarrättigheter på olika sätt kan ge Ladokanvändaren rättighet att rapportera resultat i olika vyer. Vägledningen beskriver i olika scenarier hur användaren som har getts medarbetarrättigheter kan rapportera via: betavyn för att hantera resultat för enskild student, vanliga rapporteringsvyn via kurstillfälle samt vyn för rapportering via aktivitetstillfälle.

Du hittar vägledningen här (sidan kräver inloggning)

I utbildningsmaterialet på ladok.se finns guider som beskriver handhavandet för den användare som ska rapportera via betavyn för att hantera resultat för enskild student, via vanliga rapporteringsvyn via kurstillfälle samt via vyn för rapportering via aktivitetstillfälle.

Du hittar utbildningsmaterialet här.

Användning av olika miljöer i Ladok

Under hösten 2019 har alla lokala kontaktpersoner och lokala tekniska kontaktpersoner fått möjlighet att berätta hur Ladoks olika miljöer används på lärosätet. Totalt 38 svar från 32 lärosäten har kommit in.

Staffan Ekstedt är utvecklings- och driftansvarig för Ladok och har sammanställt svaren från enkäten.

– De flesta lärosäten svarade på enkäten så det var en bra respons. Hösten 2017 så inventerade vi vilka behov av miljöer som behövdes efter produktionssättningarna och den undersökningen resulterade i de tre miljöer vi idag erbjuder alla lärosäten; det vill säga testmiljön, utbildningsmiljön och integrationstestmiljön (utöver själva produktionsmiljön). Eftersom Ladok nu har varit i drift för alla lärosäten sedan årsskiftet så ville vi undersöka hur de olika miljöerna används idag.

Alla lokala kontaktpersoner och lokala tekniska kontaktpersoner fick en enkät med frågor om användningen av de olika miljöerna på lärosätet. I enkäten frågades bland annat hur miljöerna används, hur många som använder dem och vad som kan förändras och förbättras.

Resultaten av undersökningen kommer att ligga till grund för hur de olika miljöerna utvecklas i framtiden.

– Vi kommer att behålla alla miljöer men nu har vi svart på vitt vad de olika lärosätena efterfrågar. Det kommer vi att utgå ifrån i förbättringsarbetet, säger Staffan Ekstedt.

Sammanfattning av resultaten av enkäten

Testmiljön

  • Närmare 100 % använder testmiljön.
  • 75 % använder testmiljön dagligen, 20 % någon gång per vecka och resten ännu mer sällan.
  • 56 % uppger att det är 1-10 personer som använder miljön, 36 % uppger att det är 10-100 personer och cirka 8 % säger att det är fler än hundra personer.
  • Över 90 % är nöjda med uppgraderingstidpunkten (dag/klockslag) och med data (uppdateringsfrekvens/mängd/kvalitet).
  • 20 % är missnöjda med tjänster/integrationsmöjligheter; bland annat tycker man att det är otydlig information angående access till uppföljningsdatabasen samt önskar koppling mot NyA mfl (sammansatta tjänster).

Kommentarer kring testmiljön

  • Förutom till test använder man miljön för utbildning och support.
  • Det är för kort tid mellan uppgradering av test och produktion.
  • Inte bra att man kopierar all data vid uppgradering, jobbigt för IT. Spara användare och rättigheter.
  • Var startar feeden efter uppgradering.

Utbildningsmiljön

  • 67 % av lärosätena använder utbildningsmiljön och 33 % använder inte utbildningsmiljön.
  • 13 % använder miljön dagligen, 22 % varje vecka, 65 % någon gång per månad eller ännu mer sällan.
  • 57 % av de som svarar uppger att det är 1-10 personer som använder miljön, övriga uppger att det är 10-100 personer eller fler.
  • Över 90 % är nöjda med uppgraderingstidpunkt (dag/klockslag).
  • Över 90 % är nöjda med data (uppdateringsfrekvens/mängd/kvalitet).
  • Över 90% är nöjda med tjänster/integrationsmöjligheter.

Kommentarer kring utbildningsmiljön

  • Vi vill ha en annan färg för miljön, som likt test-miljön ”skriker” att den är annorlunda än produktionsmiljön.
  • Kände inte till den …

Integrationstestmiljön

  • 56 % använder miljön och 44 % använder den inte.
  • 72 % använder miljön dagligen, 17 % varje vecka och 11 % någon gång i månaden.
  • 89 % anger att det är 1-10 personer som använder miljön och 11 % anger att det är mellan 10-100 personer.
  • Över 90% är nöjda med uppgraderingstidpunkten (dag/klockslag)?
  • Över 90% är nöjda med data (uppdateringsfrekvens/mängd/kvalitet)?
  • Över 90% är nöjda med tjänster/integrationsmöjligheter?

Kommentarer kring integrationstestmiljön

  • Ser ingen poäng med den. Behov täcks av testmiljön.
  • Lägre uppgraderingsfrekvens! Ta in ny data med sällan.
  • Måste få veta var feeden startar.
  • Versionsinfo/releasenotes måste vara publicerad/e samtidigt som miljön uppgraderas.

Vi behöver nya deltagare till prioriteringsgruppen

Nominera nya deltagare senast 25 oktober

För att få stöd i löpande prioriteringar i arbetet att utveckla och driva Ladok vill konsortiet fortsatt ta stöd av en prioriteringsgrupp med deltagare från lärosätena, en grupp som stödjer produktägaren i prioritering av utvecklingen av Ladok.

Gruppens uppdrag

Prioriteringsgruppens uppdrag är att rådge produktägaren och konsortiet i löpande prioriteringar som rör utvecklingen av Ladoks funktionalitet samt i förekommande fall frågor som rör tjänsterna drift och support av systemet.

Ladokintresserade och verksamhetskunniga medarbetare

Vi söker dig som har ett intresse för Ladok och som besitter god kännedom om hur systemstödet används i och påverkar verksamheten. Vi tror att du idag har ett ansvar för Ladok på ditt lärosäte och har arbetsuppgifter inom lärosätets centrala förvaltning, så som exempelvis:
•    lokal kontaktperson
•    första linjens Ladoksupport
•    uppföljningsansvarig
•    integrationsansvarig

Deltagarna ska tillsammans bidra till att Ladok fungerar väl för alla lärosäten och bör därför kunna ta hänsyn även till andra behov än de som finns vid det egna lärosätet.

7-8 deltagare

Prioriteringsgruppen kommer att träffas i webbmöten några gånger i månaden. Fysiska hel- eller halvdagsmöten kan också förekomma vid vissa tillfällen. Catherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, ansvarar för prioriteringsgruppen som kommer att bestå av cirka 7-8 deltagare. Deltagarna väljs in för en period om 2 år för att säkra både långsiktighet och förnyelse i gruppen.

Nominera deltagare senast den 25 oktober

Lärosätenas lokala kontaktpersoner sänder in förslag på deltagare så om du är intresserad av att delta eller vill nominera en kollega, kontakta din lokala kontaktperson.

Användbar statistik i Bak- och framgrund

Statistikverktyget Bak- och framgrund är ett statistikverktyg som hanterar uppgifter om studenter före och efter studierna. Exempel på variabler är rekryteringsort, bakgrund, studieprestationer, uppgifter om boende, arbetsställe, yrkesval, inkomst med mera. Systemet innehåller cirka 2,5 miljoner personer och har uppgifter om studenter från alla lärosäten, från 1993 och framåt.

Systemet bekostas av Ladokkonsortiet och hämtar data från flera olika system på SCB.

Jan Johansson, statistikansvarig vid Jönköpings universitet och verksamhetsexpert vid Ladokkonsortiet vill gärna slå ett slag för systemet.

Hur används Bak- och framgrund vid Jönköpings universitet?

– I Jönköping använder vi verktyget till flera saker. Dels för att ta fram data till kvalitetsuppföljning och dels för att ta reda på var våra studenter hamnar. Sådan typ av data är dessutom mycket intressant för vår kommunikationsavdelning. Exempel på underlag som vi tagit fram är var vi rekryterar våra studenter från och från vilka gymnasieskolor. Vi har även gjort ett par utredningar åt Jönköpings kommun.

Kan du ge några exempel där ni har haft nytta av systemet?

– Vi har tittat på vilka branscher våra studenter hamnat i och det är speciellt intressant att undersöka där det finns en yrkesutbildning, t ex lärare eller sjuksköterska. Vi har även tittat på löner. Jönköping University är ett lärosäte med internationell prägel och därför har vi tittat närmare på de studenter som stannar i Sverige efter utbildningen för att se var de hamnar och i vilka branscher.

Är det krångligt att använda systemet?

– Systemet är inte så krångligt, men kräver viss system- och datorvana. Det man måste kunna är sitt eget lärosätes data så att man kan utläsa om det är rimliga siffror man får fram.

Vem kan få åtkomst till systemet?

– Lärosätet bestämmer själva vem som ska access till systemet. Det är framförallt de personer som arbetar med uppföljning och som regelbundet gör utsökningar.

Har du några tips till en ny användare?

– Använd inte så många variabler utan börja att titta på det som inte är så komplicerat; t ex. var studenterna kommer ifrån och var de hamnar efter 3-5 år. Vilka branscher arbetar de i etc. Det är av största vikt att man kan sin data eller har tillgång till ladokdata för att kunna göra en jämförelse.

Läs mer om Bak- och framgrund.

För mer information; kontakta jan.johansson@ju.se

 

Vill du bli användare?

Läs mer om systemet och om hur du blir användare.

Förstudie: gemensamt stöd för utbildningsplanering

Gemensamt stöd för utbildningsplanering

Efter rapporten ”Nyttoanalys av gemensam utbildningsdatabas” beslutade Ladokkonsortiets styrelse att gå vidare och grundligare utreda möjligheten av ett gemensamt stöd för utbildningsplanering. En förstudie kommer därför att genomföras för att ge underlag till beslut om det ska byggas ett gemensamt stöd för utbildningsplanering i Ladok.

Förstudie under 2019-2020

Arbetet ska vara klart under februari 2020 för att kunna gå ut till lärosätena på remiss under mars och början på april. Beslut om eventuellt fortsatt arbete ska tas på Ladokstämman 28 maj 2020.

Läs uppdragsbeskrivningen för förstudien under Ladoks utredningar.

Nyhet! Prenumerera på ny funktionalitet

Ny funktionalitet i Ladok på enklare sätt

Nyheter i Ladok på första sidan är en ny rubrik och prenumerationskategori som presenterar ny funktionalitet på ett mer tillgängligt sätt.
Som ny prenumerant behöver du bara klicka i den nya kategorin Nyheter i Ladok så blir du prenumerant.

Sidan beskriver på ett lättfattligt sätt ny funktionalitet i Ladok och kan användas som mall för att informera slutanvändare på lärosäten.

Vi har samtidigt skapat nya sidor i Confluence där förbättringarna som gjorts i Ladok visas kvartalsvis.

Förbättringarna är indelade efter följande kategorier:
•    Studentgränssnitt
•    Utbildningsinformation
•    Studentinformation
•    Studiedeltagande
•    Resultat
•    Examen
•    Utdata
•    Uppföljning
•    Kataloginformation
•    GUI
•    Övriga delar av systemet

Möte med lokala objektägare

Den 8 oktober var det möte med lokala objektägare.

Från Ladokonsortiet deltog konsortieledningen och berättade om kommande utveckling, aktuellt från drift och verksamhetsstöd. Från lärosätena var det många som var  engagerade i frågan om en gemensam utbildningsdatabas.

Ladokstyrelsen har godkänt rapporten ”Nyttoanalys av gemensam utbildningsdatabas” och en mer omfattande förstudie som utreder de olika aspekterna av en gemensam utbildningsdatabas ska vara klar i god tid innan stämman den 28 maj 2020. Först då fattas ett beslut.

Vid frågan om resurser kommer att tas från utvecklingen av Ladok och omdirigeras till utbildningsdatabasen poängterade Mauritz Danielsson att målet fortfarande är att utveckla de funktioner i Ladok som lärosätena behöver. Om en gemensam utbildningsdatabas ska utvecklas måste mer resurser till.

Idag finns flera olika versioner av utbildningsdatabaser och vissa lärosäten har ingen alls. För att kunna planera framåt var det många som kommenterade vikten av en tydlig tidsplan för projektet så att alla lärosäten har ett datum att förhålla sig till.

Vad var den viktigaste punkter på agendan? Några röster från dagen:

– Det viktigaste var att vi tillsammans kunde diskutera en gemensam utbildningsdatabas.

– Sammanslagning av identiteter.

– Gemensam utbildningsdatabas är det mest angelägna just nu. Samtidigt som vi talar om en gemensam bas så borde vi också tala om gemensamma rutiner för alla lärosäten så att det blir tydligare för studenterna. Dels så borde samma saker finnas med så att studenterna känner igen sig från ett lärosäte till ett annat men vi borde också utnyttja detta tillfälle så att vi arbetar tillsammans med att införa gemensamma rutiner och processer.

– Aliashantering.

– Utbildningsdatabas eller om vi ska kalla det utbudsdokumentation, Jag tror att de flesta är för en gemensam lösning men vi måste hitta en bra kostnadsfördelning och få till en tidsplan som fungerar för alla lärosäten. En gemensam utbildningsdatabas skulle kunna skapa många positiva synergieffekter.

På agendan

  • Introduktion och info:
    • Kommande utveckling av Ladok.
    • Aktuella frågor från drift.
    • Senaste nytt från verksamhetsstöd.
  • Nyttoanalys gemensam utbildningsdatabas, utredningen och vad händer sedan.
  • Utredning Framtida ägande och styrning av Ladok, utredningen och vad händer sedan.
  • Informationssäkerhet.
  • Personuppgiftbiträdesavtal.
  • Funktionen ”Studieavgiftsskyldighet”.
  • Sammanslagning av identiteter i Ladok.

Fråga Ladok-nätverket live

Varje torsdag klockan 13.00-14.00 hålls ett webbmöte där alla som arbetar centralt med Ladok kan diskutera med varandra och ställa frågor. Zoom-mötet arrangeras av lärosätena och Cecilia Lind, systemförvaltare för Ladok vid Karolinska institutet är en av medarrangörerna. Hon tycker att Ladokforum och Ladok-nätverket live har förbättrat kommunikationen lärosätena emellan och uppmuntrar fler att delta.

Mejllista, Ladokforum och Ladok-nätverket live. Hur fungerar kommunikationen idag mellan lärosäten?

– Mentorslistan som är en mejllista för att ställa frågor mellan lärosäten  finns kvar och det kommer vissa frågor där fortfarande, men jag tror att det är flera som väljer att ställa sina frågor i Ladokforum istället.

Ladokforum har en bredare målgrupp, men det kommer nog att ta lite tid innan alla vant sig att ställa frågor i forumet. Jag upplever att det är många som läser frågorna i forumet, men inte så många som svarar.

Ladok-nätverket live ger snabba svar på frågor och ofta sparar vi mycket tid genom att fråga varandra istället för att själv utreda frågan. Ibland finns det inte något svar på frågan, men då delar vi med oss av hur man skulle kunna lösa frågan, samt för och nackdelar med olika lösningar. Ofta resonerar vi oss gemensamt fram till en lösning eller får feedback på att man använt lösningen till en annan fråga. Diskussionen väcker ofta nya tankar och aha-upplevelser om hur vi kan lösa olika frågor.

Jag tycker att både Ladokforum och Ladok-nätverket live har förbättrat kommunikationen. Forumet är mer överskådligt än mejllistan; svaren finns samlade på ett ställe och du kan leta i tidigare trådar. Dessutom kan du läsa och skriva när det passar dig, inte när mejlet dimper ner i inkorgen.

Ladok-nätverket live ger snabbare svar på frågorna och det är lättare förklara varför man valt en viss lösning, samt för och nackdelar med lösningen. Det är svårare att förklara i skrift. Nätverket live passar den som vill diskutera och resonera.

Jag tror personligen att tröskeln att ställa frågor är lägre i nätverket live, eftersom man inte måste fundera så mycket på hur man formulerar sig.

Finns det någon koppling mellan frågorna på Ladokforum och Ladok-nätverket live?

– Ja, det kan vara så att frågorna från Ladok-forum också kommer upp i Ladok-nätverket live och diskuteras lite djupare.

Vilka är välkomna att delta på mötet?

– Alla är välkomna, men tanken är att man ska kunna svara för hur man löst frågor på det egna lärosäten och varför man valt den lösningen.

Målgruppen är de som administrerar Ladok eller processer på lärosätet, men det är inte alltid de personerna sitter centralt placerade.

Alla måste inte vara med och svara på frågor, utan det är helt ok att bara vara med och lyssna om man vill det.

När började ni att ses över webben?

– Mötena började i en annan form redan när Malmö Universitet, Högskolan i Gävle och Mälardalens Högskola gick in i nya Ladok.
Då var det möten för produktionssatta lärosäten tillsammans med Ladokkonsortiet.
Senare blev det ett möte på Skype endast för oss i verksamheten, möten som arrangerades av Mälardalens högskola, och vi har varit några som träffats i mötet regelbundet sedan våren 2018.

Vad tar ni upp på mötena?

– Alla frågor kring hur vi gör i Ladok eller rutiner utanför systemet kommer upp. Det kommer också upp frågor som rapporterats i Jira eller som har ställts i Ladokforumet.

Mötena leder även till att nya frågor rapporteras in i Jira, nu senast hur vi hanterar avlidna.

Jag vill poängtera att inga frågor är för dumma att ställa. Det är säkert fler än du som har tänkt samma fråga, men inte ställt den ännu.

Spelas mötena in och sparas anteckningar från mötet?

– Nej, mötena spelas inte in. Tanken är att det är ett forum för att ställa frågor här och nu. Alla ska känna sig bekväma med att ställa frågor. Personligen tror jag att vissa personer skulle tycka att det var svårare att ställa frågor om det spelades in.

I Skype och Adobe Connect kunde man spara anteckningar i mötesrummet, men tyvärr har vi inte fått till det i Zoom.
Vi skulle behöva en gemensam sida där man innan möte kan skriva vilka frågor man vill ta upp, men även för anteckningar under och efter mötet. Denna gång lades korta anteckningar in i den befintliga tråden i Ladok-forum.

Hur många brukar delta mötena?

– Det varierar från vecka till vecka. Nu senast var vi ca 10 personer.
Flera har uppfattat det som att mötet har upphört i och med att Ladokforumet startade, men vi ser fram emot att träffa er i Ladok-nätverket live. Välkomna på torsdag!

Ladok-nätverket live

Varje torsdag klockan 13.00-14.

Mötesrum: https://gu-se.zoom.us/j/192157786

Kontaktpersoner:
Cecilia Lind, Karolinska Institutet
Camilla Gustavsson, Mälardalens Högskola
Gun Wallius, Göteborgs Universitet

Rapport från NUAK 2019

Över 550 personer hade samlats för att delta i NUAK 2019. Konferensen ägde rum i Göteborg mellan den 24 och 25 september och var denna gång ett samarrangemang mellan UHR, Ladok, Chalmers och Göteborgs universitet.

Program och presentationer

De presentationer som inkommit till programkommittén hittar du här.

Program och information om NUAK 2019 finns på UHR:s webb. 

 

Bilder från NUAK 2019

Här nedan ser du en del ögonblicksbilder från NUAK 2019.

 

Nuak smygstartade redan på kvällen den 23 september med mingel i aulan på Göteborgs universitet. Hans Persson, medarbetare inom Ladokkonsortiet, höll ett uppskattat tal om hur tiderna har förändrats sedan 1980, då han började arbeta med Ladoks föregångare Studok.

Inledningstalare på konferensens första dag den 24 september var Karin Röding, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR), Stefan Bengtsson, rektor och VD för Chalmers och Mauritz Danielsson, konsortiechef för Ladokkonsortiet. Eftersom konferensen lockat över 800 deltagare fick publiken delas upp i två salar där bilden delades på skärmen.

Lisa Andersson Tengnér, genuspedagog, talade om bemötande, normkritik och vikten av att våga säga ifrån när det inte känns rätt.
Varför talar vi om kvinnliga idrottare, vad är färgen hudfärg och hur svarar vi på följande kluring; far och son är ute och fiskar. Plötsligt får sonen hjärtstillestånd. Han förs i ilfart till sjukhuset med ambulans. Han rullas in i operationssalen. Kirurgen får syn på pojken och säger ”Jag kan inte operera den här pojken. Han är min son.” Frågan är; vem är läkaren?

Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet föreläste om människan och digitaliseringen. Hon tog både upp frågan om hur unga påverkas av digitaliseringen och ställde samtidigt frågan; vem ansvarar för den digitala arbetsmiljön på våra arbetsplatser? Är det IT-avdelningen, systemutvecklaren, designern, IT-supporten, beställaren, högsta ledningen, skyddsombudet, de anställda, eller vem?

Statistikverktyget Bak- och framgrund är ett system som bekostas av Ladokkonsortiet och hanteras av SCB. Systemet hanterar uppgifter om studenter före och efter studierna. Exempel på variabler är rekryteringsort, bakgrund, inkomst, yrkesställning, yrke, boende mm. Tor Fridell, lokal kontaktperson vid Linköpings universitet, Jan Johansson, statistikansvarig vid Jönköpings universitet/Ladokkonsortiet och Tomas Johansson, statistiker vid Lunds universitet gav exempel på hur systemet används vid tre lärosäten.
Vid intresse; kontakta tor.fridell@liu.se

Ladok nu och framåt. Konsortiechef Mauritz Danielsson inledde med att berätta om utredningen av konsortiets ägande och framtid som genomfördes Ann Fust, rådsdirektör vid Vetenskapsrådet, en utredning som kom fram till att konsortieformen är en organisationsform som fungerar bra. Vid nästa stämma beslutas hur vi kan förbättra styrningen ytterligare. Mauritz gav sedan en orientering om nuläget för Ladok och dess förvaltning och presenterade målområden från strategin som stämman har beslutat. Mauritz poängterade också vikten av att lärosätena delar med sig av sina synpunkter och ett stort tack riktades till alla de som har ställt upp på olika användartester. Förbättringsarbetet med olika slags användarmedverkan fortsätter i höst.

För en tid sedan skickades en enkät till alla lärosäten angående användningen av de olika miljöerna i Ladok. Staffan Ekstedt, ansvarig för driften av Ladok, presenterade resultaten från undersökningen och berättade om senaste nytt från driften

Catherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, berättade om den aktuella utvecklingen av och vad som pågår just nu och framåt.

Idag använder Sveriges lärosäten 15 olika system som används som stöd i utbildningsplaneringen. Är det möjligt och önskvärt att utveckla ett gemensamt verktyg? I samråd med lärosätena har en rapport tagits fram; nyttoanalys för en gemensam utbildningsdatabas. Malin Zingmark, utredare vid Ladokkonsortiet,  presenterade rapporten. Ladokstyrelsen har tagit beslut om att en förstudie på utbildningsdatabas ska göras. Förstudien ska remissas innan stämman i maj 2020 då ett beslut ska tas.

Den mer omfattande förstudien ska utreda flera olika aspekter av en gemensam utbildningsdatabas. I anslutning till NUAK anordnades en separat frågestund kring den rapport och nyttoanalys som hittills har tagit fram.
Här kan du läsa rapporten och läsa om den separata frågestunden som anordnades kring gemensam utbildningsdatabas i anslutning till NUAK.

Små och stora tips och trix mellan lärosätena och konsortiet var rubriken på ett pass som drog många deltagare. På bild syns Jan Winkle och Linda Strand Lundberg, verksamhetsexperter på Ladokkonsortiet. Jan Winkle tipsade lärosätena om det nya Ladokforum för lärosäten som nyligen lanserades och där den nyaste kategorin i forumet är forskarutbildning. Ett annat råd var att ta en titt på Ladok vägledning, en hjälp som många har hittat till men som en del har missat.

Tor Fridell, Linköpings universitet, i fin skjorta kartlagd med världens länder, presenterade Emrex, ett system för att hämta meriter från andra lärosäten vid utlandsstudier. Ladok har både en knutpunkt som lämnar information från svenska lärosäten till utländska studenter som varit här och en webbsida där svenska studenter kan hämta meriter utomlands.  Presentationen gick igenom läget för Emrex; vilka länder som är med, utvecklingen som har skett, samarbeten och framtidsplaner.

SUNET, Swedish University Computer Network (svenska universitetsdatanätverket), är ett datornätverk som kopplar samman Sveriges universitet och högskolor med tjänster för utbildning och samarbetsstöd. Under passet gavs information om tjänsterna, bland annat Ladok-Lis/LMS-adaptern som togs fram förra året, hur tjänsterna kan samarbeta och bidra i digitaliseringsarbetet och den pedagogiska utvecklingen på lärosätena. Talare var Thomas Hansson från Chalmers, Wietze de Vries från Karolinska institutet och Ulrika Ringeborn, Linnéuniversitetet.

Många lärosäten har valt att basera förvaltningsverksamhet enligt pm3-modellen. I passet presenterades både erfarenheter från lärosäten och information om nätverket ”Nätverk för lärosäten med pm3-baserad förvaltning” som finns som en egen grupp på LinkedIn. Talare var Mikael Bodell från Chalmers, Karolina Tuvesson från Blekinge tekniska högskola och Ulrika Ringeborn från Linnéuniversitetet.

Madeleine Andrén från Linnéuniversitetet och Gun Wallius från Göteborgs universitet talade om resan från gamla Ladoks resultatrapportering till nya Ladok. Hur såg införandet ut? Hur arbetade lärosätet med information och förankring? Hur har det gått för Linnéuniversitetet respektive Göteborgs universitet och vad säger medarbetarna idag? En slutsats var att examinators roll som ytterst ansvarig blev tydligare. Det är endast en person som kan attestera och den rollen har nu fått större betydelse.

Sara Fransson, utredare på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade rapporten ”Unga med attityd” 2019 – arbete och arbetsmarknad, en enkätundersökning till 6 000 personer mellan 16 och 29 år. En av slutsatserna var att ungas prioriteringar vid val av arbete har förändrats. Lön som tidigare rankats som mycket viktigt har ersatts av andra parametrar. Ungas prioriteringar idag är:
1: Trevliga arbetskamrater och en bra chef.
2: Bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor.
3: Att jag kan utvecklas i arbetet.
4: Intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter.
5: Bra lön.
Rapporten finns att ladda ner på www.mucf.se/publikationer

 

Konferensen sammanfattades i en mentometer-bild. Inspirerande, givande, bra och trevligt var några av omdömena.