Skip to content

Förstudie: gemensamt stöd för utbildningsplanering

Gemensamt stöd för utbildningsplanering

Efter rapporten ”Nyttoanalys av gemensam utbildningsdatabas” beslutade Ladokkonsortiets styrelse att gå vidare och grundligare utreda möjligheten av ett gemensamt stöd för utbildningsplanering. En förstudie kommer därför att genomföras för att ge underlag till beslut om det ska byggas ett gemensamt stöd för utbildningsplanering i Ladok.

Förstudie under 2019-2020

Arbetet ska vara klart under februari 2020 för att kunna gå ut till lärosätena på remiss under mars och början på april. Beslut om eventuellt fortsatt arbete ska tas på Ladokstämman 28 maj 2020.

Läs uppdragsbeskrivningen för förstudien under Ladoks utredningar.

Möte med lokala objektägare

Den 8 oktober var det möte med lokala objektägare.

Från Ladokonsortiet deltog konsortieledningen och berättade om kommande utveckling, aktuellt från drift och verksamhetsstöd. Från lärosätena var det många som var  engagerade i frågan om en gemensam utbildningsdatabas.

Ladokstyrelsen har godkänt rapporten ”Nyttoanalys av gemensam utbildningsdatabas” och en mer omfattande förstudie som utreder de olika aspekterna av en gemensam utbildningsdatabas ska vara klar i god tid innan stämman den 28 maj 2020. Först då fattas ett beslut.

Vid frågan om resurser kommer att tas från utvecklingen av Ladok och omdirigeras till utbildningsdatabasen poängterade Mauritz Danielsson att målet fortfarande är att utveckla de funktioner i Ladok som lärosätena behöver. Om en gemensam utbildningsdatabas ska utvecklas måste mer resurser till.

Idag finns flera olika versioner av utbildningsdatabaser och vissa lärosäten har ingen alls. För att kunna planera framåt var det många som kommenterade vikten av en tydlig tidsplan för projektet så att alla lärosäten har ett datum att förhålla sig till.

Vad var den viktigaste punkter på agendan? Några röster från dagen:

– Det viktigaste var att vi tillsammans kunde diskutera en gemensam utbildningsdatabas.

– Sammanslagning av identiteter.

– Gemensam utbildningsdatabas är det mest angelägna just nu. Samtidigt som vi talar om en gemensam bas så borde vi också tala om gemensamma rutiner för alla lärosäten så att det blir tydligare för studenterna. Dels så borde samma saker finnas med så att studenterna känner igen sig från ett lärosäte till ett annat men vi borde också utnyttja detta tillfälle så att vi arbetar tillsammans med att införa gemensamma rutiner och processer.

– Aliashantering.

– Utbildningsdatabas eller om vi ska kalla det utbudsdokumentation, Jag tror att de flesta är för en gemensam lösning men vi måste hitta en bra kostnadsfördelning och få till en tidsplan som fungerar för alla lärosäten. En gemensam utbildningsdatabas skulle kunna skapa många positiva synergieffekter.

På agendan

  • Introduktion och info:
    • Kommande utveckling av Ladok.
    • Aktuella frågor från drift.
    • Senaste nytt från verksamhetsstöd.
  • Nyttoanalys gemensam utbildningsdatabas, utredningen och vad händer sedan.
  • Utredning Framtida ägande och styrning av Ladok, utredningen och vad händer sedan.
  • Informationssäkerhet.
  • Personuppgiftbiträdesavtal.
  • Funktionen ”Studieavgiftsskyldighet”.
  • Sammanslagning av identiteter i Ladok.

Rapport från NUAK 2019

Över 550 personer hade samlats för att delta i NUAK 2019. Konferensen ägde rum i Göteborg mellan den 24 och 25 september och var denna gång ett samarrangemang mellan UHR, Ladok, Chalmers och Göteborgs universitet.

Program och presentationer

De presentationer som inkommit till programkommittén hittar du här.

Program och information om NUAK 2019 finns på UHR:s webb. 

 

Bilder från NUAK 2019

Här nedan ser du en del ögonblicksbilder från NUAK 2019.

 

Nuak smygstartade redan på kvällen den 23 september med mingel i aulan på Göteborgs universitet. Hans Persson, medarbetare inom Ladokkonsortiet, höll ett uppskattat tal om hur tiderna har förändrats sedan 1980, då han började arbeta med Ladoks föregångare Studok.

Inledningstalare på konferensens första dag den 24 september var Karin Röding, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR), Stefan Bengtsson, rektor och VD för Chalmers och Mauritz Danielsson, konsortiechef för Ladokkonsortiet. Eftersom konferensen lockat över 800 deltagare fick publiken delas upp i två salar där bilden delades på skärmen.

Lisa Andersson Tengnér, genuspedagog, talade om bemötande, normkritik och vikten av att våga säga ifrån när det inte känns rätt.
Varför talar vi om kvinnliga idrottare, vad är färgen hudfärg och hur svarar vi på följande kluring; far och son är ute och fiskar. Plötsligt får sonen hjärtstillestånd. Han förs i ilfart till sjukhuset med ambulans. Han rullas in i operationssalen. Kirurgen får syn på pojken och säger ”Jag kan inte operera den här pojken. Han är min son.” Frågan är; vem är läkaren?

Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet föreläste om människan och digitaliseringen. Hon tog både upp frågan om hur unga påverkas av digitaliseringen och ställde samtidigt frågan; vem ansvarar för den digitala arbetsmiljön på våra arbetsplatser? Är det IT-avdelningen, systemutvecklaren, designern, IT-supporten, beställaren, högsta ledningen, skyddsombudet, de anställda, eller vem?

Statistikverktyget Bak- och framgrund är ett system som bekostas av Ladokkonsortiet och hanteras av SCB. Systemet hanterar uppgifter om studenter före och efter studierna. Exempel på variabler är rekryteringsort, bakgrund, inkomst, yrkesställning, yrke, boende mm. Tor Fridell, lokal kontaktperson vid Linköpings universitet, Jan Johansson, statistikansvarig vid Jönköpings universitet/Ladokkonsortiet och Tomas Johansson, statistiker vid Lunds universitet gav exempel på hur systemet används vid tre lärosäten.
Vid intresse; kontakta tor.fridell@liu.se

Ladok nu och framåt. Konsortiechef Mauritz Danielsson inledde med att berätta om utredningen av konsortiets ägande och framtid som genomfördes Ann Fust, rådsdirektör vid Vetenskapsrådet, en utredning som kom fram till att konsortieformen är en organisationsform som fungerar bra. Vid nästa stämma beslutas hur vi kan förbättra styrningen ytterligare. Mauritz gav sedan en orientering om nuläget för Ladok och dess förvaltning och presenterade målområden från strategin som stämman har beslutat. Mauritz poängterade också vikten av att lärosätena delar med sig av sina synpunkter och ett stort tack riktades till alla de som har ställt upp på olika användartester. Förbättringsarbetet med olika slags användarmedverkan fortsätter i höst.

För en tid sedan skickades en enkät till alla lärosäten angående användningen av de olika miljöerna i Ladok. Staffan Ekstedt, ansvarig för driften av Ladok, presenterade resultaten från undersökningen och berättade om senaste nytt från driften

Catherine Zetterqvist, produktägare för Ladok, berättade om den aktuella utvecklingen av och vad som pågår just nu och framåt.

Idag använder Sveriges lärosäten 15 olika system som används som stöd i utbildningsplaneringen. Är det möjligt och önskvärt att utveckla ett gemensamt verktyg? I samråd med lärosätena har en rapport tagits fram; nyttoanalys för en gemensam utbildningsdatabas. Malin Zingmark, utredare vid Ladokkonsortiet,  presenterade rapporten. Ladokstyrelsen har tagit beslut om att en förstudie på utbildningsdatabas ska göras. Förstudien ska remissas innan stämman i maj 2020 då ett beslut ska tas.

Den mer omfattande förstudien ska utreda flera olika aspekter av en gemensam utbildningsdatabas. I anslutning till NUAK anordnades en separat frågestund kring den rapport och nyttoanalys som hittills har tagit fram.
Här kan du läsa rapporten och läsa om den separata frågestunden som anordnades kring gemensam utbildningsdatabas i anslutning till NUAK.

Små och stora tips och trix mellan lärosätena och konsortiet var rubriken på ett pass som drog många deltagare. På bild syns Jan Winkle och Linda Strand Lundberg, verksamhetsexperter på Ladokkonsortiet. Jan Winkle tipsade lärosätena om det nya Ladokforum för lärosäten som nyligen lanserades och där den nyaste kategorin i forumet är forskarutbildning. Ett annat råd var att ta en titt på Ladok vägledning, en hjälp som många har hittat till men som en del har missat.

Tor Fridell, Linköpings universitet, i fin skjorta kartlagd med världens länder, presenterade Emrex, ett system för att hämta meriter från andra lärosäten vid utlandsstudier. Ladok har både en knutpunkt som lämnar information från svenska lärosäten till utländska studenter som varit här och en webbsida där svenska studenter kan hämta meriter utomlands.  Presentationen gick igenom läget för Emrex; vilka länder som är med, utvecklingen som har skett, samarbeten och framtidsplaner.

SUNET, Swedish University Computer Network (svenska universitetsdatanätverket), är ett datornätverk som kopplar samman Sveriges universitet och högskolor med tjänster för utbildning och samarbetsstöd. Under passet gavs information om tjänsterna, bland annat Ladok-Lis/LMS-adaptern som togs fram förra året, hur tjänsterna kan samarbeta och bidra i digitaliseringsarbetet och den pedagogiska utvecklingen på lärosätena. Talare var Thomas Hansson från Chalmers, Wietze de Vries från Karolinska institutet och Ulrika Ringeborn, Linnéuniversitetet.

Många lärosäten har valt att basera förvaltningsverksamhet enligt pm3-modellen. I passet presenterades både erfarenheter från lärosäten och information om nätverket ”Nätverk för lärosäten med pm3-baserad förvaltning” som finns som en egen grupp på LinkedIn. Talare var Mikael Bodell från Chalmers, Karolina Tuvesson från Blekinge tekniska högskola och Ulrika Ringeborn från Linnéuniversitetet.

Madeleine Andrén från Linnéuniversitetet och Gun Wallius från Göteborgs universitet talade om resan från gamla Ladoks resultatrapportering till nya Ladok. Hur såg införandet ut? Hur arbetade lärosätet med information och förankring? Hur har det gått för Linnéuniversitetet respektive Göteborgs universitet och vad säger medarbetarna idag? En slutsats var att examinators roll som ytterst ansvarig blev tydligare. Det är endast en person som kan attestera och den rollen har nu fått större betydelse.

Sara Fransson, utredare på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade rapporten ”Unga med attityd” 2019 – arbete och arbetsmarknad, en enkätundersökning till 6 000 personer mellan 16 och 29 år. En av slutsatserna var att ungas prioriteringar vid val av arbete har förändrats. Lön som tidigare rankats som mycket viktigt har ersatts av andra parametrar. Ungas prioriteringar idag är:
1: Trevliga arbetskamrater och en bra chef.
2: Bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor.
3: Att jag kan utvecklas i arbetet.
4: Intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter.
5: Bra lön.
Rapporten finns att ladda ner på www.mucf.se/publikationer

 

Konferensen sammanfattades i en mentometer-bild. Inspirerande, givande, bra och trevligt var några av omdömena.

Medverka i Ladoks förbättringsarbete

Stort tack för att ni ställer upp!

Ett stort tack till alla er som deltar i våra användartester!

För att vi på bästa sätt ska kunna utveckla Ladok är synpunkter från lärosätena centrala. Under införandet var våra användartester och intervjuer mer hypotetiska, men nu när Ladok används aktivt varje dag vid Sveriges lärosäten fokuserar vi på hur användarna använder systemet i sitt dagliga arbete och vilka konkreta behov som ni har.

Vi vill passa på att tacka er som hittills så generöst har delat med er av er tid och gett oss era åsikter om vad ni tycker fungerar bra i Ladok och vad som behöver förbättras.

Nu söker vi fler användare

I höst fortsätter vi våra användartester. Du som är intresserad av att avsätta en timme av din tid för att hjälpa till att förbättra Ladok kan redan nu anmäla ditt intresse och berätta vad du vill vara med och testa. Vad har du för behov? Vad tycker du fungerar bra och vad fungerar mindre bra? Vi behöver hjälp av användare i olika roller från olika lärosäten hoppas att du vill vara med. Enkäten där du fyller i din intresseanmälan stängs 2019-10-15 kl 17.00!

Stort tack!

Med vänliga hälsningar Mauritz Danielsson, konsortiechef, Catherine Zetterqvist, produktägare och Anders Stenebo, interaktionsdesigner.

Anmäl ditt intresse här.

 

Relaterat

Under hösten genomförs även användarintervjuer med studenter.
Läs mer om de studentintervjuerna här.

Fakta om utvecklingen av Ladok

Utvecklingsarbetet utgår från verksamhetsplanen som fastställs av styrelsen. Utifrån verksamhetsplanen skapas en grovplan av produktägaren och som stöd för produktägaren finns prioriteringsgruppen, med deltagare från olika lärosäten.
Vi använder oss också av enkäter till lärosäten och olika slags användarintervjuer.

Här hittar du mer information om Verksamhetsplanen och utvecklingen av Ladok.

 

NUAK2019 i mobilen

NUAK (Nationell utbildningsadministrativ konferens) ger idéer, inspiration och insikter till dig som arbetar med utbildningsadministration. NUAK 2019 genomförs den 24-25 september i Göteborg. I appen ser du vilka som deltar, kan läsa programmet och 

Med knappa två veckor kvar till NUAK kan du nu ladda ner appen för årets konferens. Appen finns både i App Store som Google Play. Om du har kvar appen från tidigare, behöver du bara gå dit och aktivera årets konferens. (Det kan eventuellt stängas ner när du försöker öppna den. Ta då bort den från din mobil och installera om den, så borde allt fungera fint.)

I appen hittar du det senaste programmet, annan nyttig information om konferensen samt olika dialogfrågor som du kan besvarar dels inför, dels under konferensen.  I dagsläget finns det två frågor att besvara, för att ”träna” lite. Du kan också välja att lägga till dig själv som deltagare. Dina uppgifter sparas då och är tillgängliga för övriga användare av appen, tills vi avaktiverar arrangemanget.

Ladda ner appen

UHR Event i Google Play.

UHR Event i App Store.

 

Notera!
Om du inte kan eller vill använda appen, finns självklart all information också på plats i Göteborg.

Möte med administratörer inom forskarutbildningen

I våras inkom samlade synpunkter från en grupp lärosäten angående de delar av Ladok som hanterar forskarutbildningen. För att förstå behoven bättre och kunna diskutera prioriterade områden tillsammans så bjöd Ladokkonsortiet in till ett heldagsmöte med forskarutbildningsadministratörerna från de lärosäten som framfört synpunkterna.

Mötet hölls på Westmanska palatset och tio administratörer var inbjudna. Dagen inleddes med att Mauritz Danielsson förklarade syftet med mötet och gav en historisk tillbakablick. Catherine Zetterqvist gav en förklaring till varför systemet ser ut som det gör idag och berättade vad som har hänt hittills under 2019 samt vad som är planerat framöver. Malin Zingmark ledde diskussionen kring nuläget; hur fångar vi upp behoven. Den största delen av dagen ägnades åt gemensamma diskussioner, se kommentarer nedan.

Mauritz Danielsson förklarade syftet med mötet och gav en historisk tillbakablick.


Administratörerna var samstämmiga och efterfrågade en bättre anpassning till forskarnivån. 


Dagens diskussioner visar att konsortiet verkligen fungerar, var en av slutsatserna efter dagen. 

Röster från dagen

– Vi vet alla att ett nytt system aldrig är perfekt när det rullas ut. Idag lärde vi oss en del om bakgrunden till varför systemet ser ut som det gör och hur komplext det är. Samtidigt känns det som om vi fick gehör för våra synpunkter. Jag känner att det blev en större förståelse åt både håll.

– Vi har många synpunkter och att få möjlighet att diskutera tillsammans med andra administratörer och konsortiet var mycket lärorikt. Vi talade om bollen och fyrkanten. Administrationen på forskarnivå som en boll som ska passa in i det fyrkantiga Ladok. Det kommer att ta ett tag men vi är på väg. Jag känner att vi fick en bra dialog och bra gehör för det vi framförde. En bra och nyttig dag.

– Vi som arbetar som administratörer på forskarnivå är samstämmiga i våra åsikter. Tanken att systemet ska fungera på ett likartat sätt för alla nivåer är god men när det gäller forskarnivån så fungerar det inte. Här är det mer individuell hantering och mer undantag jämfört med grundnivån så det är dags att anpassa systemet till hur forskarutbildningen ser ut i verkligheten, inte utgå ifrån att all utbildning kan hanteras på samma sätt, det går bara till en viss gräns.

– Jättenyttigt att sitta ner och prata tillsammans och bli lyssnad på. Ladok är ju lärosätena och det är viktigt att förstå. Dagens diskussioner visar att konsortiet verkligen fungerar.

– En konstruktiv och förutsättningslös dialog som kändes jättebra. Det var tydligt att det finns en vilja till att både lyssna på oss och att skapa förändring i rätt riktning. Som administratör på forskarnivå är man oftast en person och det är ensamt jämfört med grundutbildningen där det finns fler administratörer som gör samma sak. Det gör att vi ibland kommer upp med egna lösningar och vägar genom systemet. Jag skulle önska att det fanns en bättre dialog både mellan administratörer och att det blev tydligare kommunicerat vilka förbättringar som har åtgärdats. Det finns ju ett nätverk för administratörer och handläggare för forskarstuderande som en Google-grupp men det skulle behövas mer samverkan och diskussioner som liknar den här dagen.

– Jag tror att alla idag fick en större förståelse för hur sammansatt systemet är och hur alla parametrar påverkar varandra. Samtidigt fick vi komma till tals och kunde uttrycka alla våra tankar och önskemål och blev lyssnade på. Det var en bra diskussion. Nu arbetar vi framåt och det känns mycket positivt.

Fortsatt arbete i höst

Arbetet kring förbättringar av de delar av Ladok som hanterar forskarutbildningen fortsätter under hösten, genom fler användarträffar och användarstudier.

På mötet deltog Mauritz Danielsson, konsortiechef, Catherine Zetterqvist, produktägare och prioriteringsansvarig och Malin Zingmark, metodstöd och utredare.

Deltagare från lärosäten: Karin Svanberg, Blekinge tekniska högskola, Fredrik Andersson, Uppsala universitet, Ingela Fransson, Örebro universitet, Pontus Cavallin-Wase, Mittuniversitetet, Catherine Busch, Karlstads universitet, Anne Mo, Linköpings universitet, Jessica Pettersson, Göteborgs universitet, Katarina Klevesson, Karolinska institutet, Ingela Wennmark, Linnéuniversitetet.

 

Uppskattat Ladokforum för frågor och diskussioner

Innan sommaren startade Ladokforum, ett forum för Ladokfrågor för alla lärosäten. Det är inte ett forum öppet för alla men alla lokala kontaktpersoner och lokala tekniska kontaktpersoner har tillgång till forumet och har i sin tur möjlighet att bjuda in avancerade Ladokanvändare på sitt lärosäte. Forumet är indelat i sju kategorier till att börja med; uppföljning, studiedeltagande, examen, resultat, integrationer – feeds, integrationer – REST och slutligen en egen stängd kategori för moderatorerna.

Syftet med forumet är att det ska vara lärosätenas kanal för kommunikation; lärosätena ska kunna prata med varandra, ställa frågor och ge varandra tips och råd. Konsortiet har tillgång till forumet men svarar inte på direkta frågor i forumet.

Thomas Arnqvist, biträdande systemförvaltare vid Studentavdelningen, Uppsala universitet och lokal kontaktperson, ingick i den testgrupp som  under våren utvärderade olika forum och han är en av dem som använder sig av Ladokforum.

Thomas Arnqvist, biträdande systemförvaltare vid Studentavdelningen, Uppsala universitet.

Har det saknats ett forum för Ladokfrågor?

– Ja, vi har saknat ett forum där det går att söka bland frågor och svar. Det finns ett antal mejllistor men det är svårt att hålla koll på det som kommer via dem och det är inte heller säkert att alla mejl sparas. Det är lättare att undvika personberoende eftersom det är lättare att ge tillgång till ett forum än att skicka vidare ett otal mejl.

Genom forumet kan vi både ge och få råd och hjälp från andra lärosäten. Det kan handla om frågor av olika slag; ”Hur gör man?” ”Hur hanterar ni detta?” ”Har ni erfarenhet av…?” ”Kan vi hitta en gemensam hållning i den här frågan?

Hur många har tillgång till forumet vid Uppsala universitet?

– I dagsläget är vi 12 stycken vid Uppsala universitet.

Är det bra att forumet kräver inloggning?

– Ja. det var det som var utgångspunkten när vi började. Forumet riktar sig till avancerade Ladokanvändare inom de centrala Ladokförvaltningarna, utvecklare och ansvariga för integrationer och eftersom diskussionerna och frågorna handlar om övergripande ladokfrågor så tycker vi att det är bra.

Hur tycker du att forumet fungerar?

–  Än så länge har det inte hunnit bli så många inlägg så det är svårt att säga. Jag hoppas att vi kan få det att fungera och om alla ställer sina frågor på forumet så får vi en samlad bild. Känslan jag har är att det finns tillräckliga finesser för att det ska gå att ha en överblick över vad som är aktuellt och när det i framtiden finns många inlägg så finns det en bra sökfunktion för att hitta eventuella svar på tidigare frågor.

 Saknar du några kategorier?

– Inte just nu.

Är det enkelt att använda?

– Ja, det tycker jag. Det svåraste hittills varit att hitta var nya användare bjuds in.

 

Så fungerar Ladokforum – genomgång 28 augusti

Innan sommaren, den 5 juni hade vi en första genomgång för lokala kontaktpersoner och lokala tekniska kontaktpersoner frö att visa hur forumet fungerar. Vill du veta mer om hur det fungerar? Nu bjuder vi in till ytterligare en genomgång och vi hoppas att några av er är intresserade att lära er mer.

Tid: 28 augusti klockan 13.00-14.00
Plats: https://sunet.zoom.us/my/maleiv

Tips innan dess!

För att lägga till en användare: klicka på dig själv uppe till höger, klicka på kugghjulet (Inställningar), klicka på Inbjudningar.
(Observera att det endast är lokala kontaktpersoner och lokala tekniska kontaktpersoner som kan lägga till nya användare.

 

 

 

Förändrat utbildningsmaterial för resultatrapportering och studiedeltagande

Förändrat utbildningsmaterial för resultatrapportering och studiedeltagande

Efter önskemål har ett antal handhavandeguider nu delats upp i kortade guider. I och med att handhavandeguiderna delats upp i kortare delar blir det möjligt att välja vilka delområden eller funktioner som ni länkar era användare till.

Följande handhavandeguider har kortats ned:

Under hösten kommer fler handhavandeguider kortas ned – vi går ut med information när detta sker.

Ladoksupporten i sommar

Incidenter, felanmälan, frågor och ändringsbehov

Under perioden 13 till 28 juli hanteras endast ärenden som gäller akuta incidenter och driftproblem. Rapportera sådana genom att lägga ett ärende i JIRA eller ringa vårt supportnummer 090-786 66 00. Övriga ärenden som rapporteras i JIRA mellan dessa datum hanteras så snart som möjligt efter 28 juli.

Beställningar

Under perioden 13-28 juli hanteras inga beställningsärenden. Under perioderna 1-12 juli samt 29 juli -2 augusti är våra olika beställningstjänster som till exempel certifikat, nationella behörigheter, kopiera meriter etc  inte tillgängliga via Ladokbeställning i samma utsträckning som normalt. Beställningsärenden som läggs under dessa perioder kommer att hanteras med någon veckas fördröjning, så var ute i god tid.

Nationell administration

Under perioden 13-28 juli hanteras inte några ärenden av våra nationella administratörer, till exempel identitetshantering, grunddata eller utbildningsmallar. Ärenden som kommer in under den perioden hanteras så snart som möjligt efter 28 juli.
Trevlig sommar!
Hälsningar från Ladoksupporten

Möte med prioriteringsgruppen

Den 3 juni träffades prioriteringsgruppen på Wallingatan i Stockholm. 7 av de 9 deltagarna var på plats tillsammans med Catherine Zetterqvist, produktägare.

En av punkterna för dagen var den enkät som skickades ut för en tid sedan, där alla lärosäten erbjöds att lista vilka 5 förbättringar som de tyckte var viktigast. 28 lärosäten har svarat på enkäten och prioriteringsgruppen gick igenom de inkomna svaren. Genomgången visade på bredden av önskemål. Några återkommande synpunkter var förbättringar för intyg, förbättrade registervårdsfunktioner, bättre stöd i uppföljning och utdata, förbättring av ansökan om tillgodoräknande via student.ladok.se, förenklingar vad gäller sammanslagning av personnummer, förenklad process vid ändring av resultat. Andra svar tog upp utvecklingen av en gemensam utbildningsdatabas, att minska antal klick i systemet och förbättrad tangentbordsnavigering.

Prioriteringsgruppen har möten varannan vecka, antingen via telefon, video eller som idag när alla som har möjlighet träffas. Eftersom deltagandet är tidsbegränsat och deltagarna byts ut har vissa suttit längre medan andra är relativt nya. Så här berättar deltagarna själva om hur de upplever prioriteringsgruppen.

– gruppen ger en annan inblick och förståelse jämfört med när vi bara utgår från vårt eget lärosäte. Jag har också kommit att förstå att verksamhetens önskemål kan verka enkla att åtgärda men det tar tid att utreda och kräva mycket utveckling. Vid lärosätet ser vi naturligtvis till våra lokala omständigheter men här får vi en annan helhetsbild-

– vi i prioriteringsgruppens ska vara rådgivande vad gäller vad som ska prioriteras och åtgärdas först men det är verksamhetsplanen tillsammans med lärosätena som sätter agendan för utvecklingen.  Det kan upplevas som resurskrävande men det är en kombination som tillåter flera olika nivåer av verksamheten att delta med synpunkter.

– för mig är det viktigt att komma så nära användarna och verksamheten som möjligt. Det är också dessa önskemål som jag tar med mig. Jag blir ibland kontaktad av lärosäten som är i samma storlek som mitt eget eftersom det finns liknande erfarenheter och behov av utveckling.

– Jira är den primära vägen för alla lärosäten att lämna önskemål men att vi ses så här ger oss en möjlighet att diskutera tillsammans vilket är nödvändigt för att komma ner på djupet av en fråga.

– det är en intressant roll att ingå i prioriteringsgruppen eftersom vi både är representanter för vårt eget och andra lärosäte och samtidigt ingår i gruppen och representerar konsortiet.

Läs mer om Prioriteringsgruppen.

 

Fr v; Håkan Fasth, Karim Andersson, Camilla Gustavsson, Jan Winkle, Karolina Tuvesson.
Fr v; Catherine Zetterqvist, Karolina Tuvesson, Gunnar Råhlén, Håkan Fasth.
Fr v; Stellan Englén, Catherine Zetterqvist, Karolina Tuvesson, Gunnar Råhlén, Håkan Fasth, Jan Winkle.