– Jag är en av flera nationella administratörer som hanterar den data i Ladok som är gemensam för alla lärosäten. Exempel är utbildningsmallar, grunddata och bevisinformation där jag fokuserar främst på utbildningsmallar. Jag är också samordnande för ett fördjupningsmaterial kring användningen av Ladok, Ladokvägledningen. Vägledningen rör funktionalitet och tillämpning, samt rekommendationer, beskrivningar och annat material som stödjer lärosätena i den lokala förvaltningen.
Hur länge har du arbetat vid konsortiet?
– Jag började i februari 2018.
Vad gjorde du innan?
– Innan jag började på konsortiet deltog jag i det lokala införandeprojektet för nya Ladok på Mälardalens högskola (MDH) vilket innebar förändringar på flera områden för oss. Det var både utmanande och ibland svårt men också stimulerande och jag kände att jag ville fortsätta att arbeta med detta.
I och med produktionssättningen av nya Ladok reflekterade vi mycket kring hur vi har arbetat hittills och hur vi skulle vilja arbeta. Det finns stora möjligheter att förbättra den studieadministrativa verksamheten och med mitt arbete med vägledningen till Ladok hoppas jag kunna underlätta för fler lärosäten att hitta de processer som passar dem.
I grunden är jag utbildad systemutvecklare och har arbetat både inom det privata näringslivet och inom högskolevärlden. Jag var i flera år teamledare för en supportverksamhet vilket gör att jag utgår från användarens perspektiv.
Vad är roligast och vilka utmaningar ligger det i att arbeta för konsortiet?
– Det roligaste är att det händer saker hela tiden och att man får jobba nära mycket kompetenta medarbetare som är experter inom sitt område. Jag lär mig hela tiden nya saker. Utmaningen ligger i att utveckla förmågan att se saker ur flera perspektiv, att inte bara utgå ifrån mitt eget lärosätes behov och önskningar utan lösningarna som vi tar fram ska fungera för alla.
Vad är aktuellt just nu?
– Vi har nyligen lanserat sidan som vi kallar Ladok Vägledning, en sida som gör det enklare att hitta till rätt delar i systemdokumentationen och som länkar vidare till vårt övriga material som inspelade utbildningar, guider och lathundar. Vägledningen gör att det blir tydligt vad som finns idag och det blir lättare att upptäcka vad som saknas. Lärosätena har kommit in med flera önskemål om till exempel bättre dokumentation och vägledning i de frågor som upplevs som oklara, vilket är bra och hela tanken med sidan som ska vara levande.
Nu finns en lathund som beskriver hur utbildningar och utbildningstillfällen kan förändras efter de har fått status ”komplett” genom ändringsbarhet eller registervård. Målgrupp är personer på lärosätet som hanterar Ladok centralt; som t.ex. förändrar utbildningar eller hanterar behörigheter för att slutanvändare ska kunna använda funktionaliteten.
– Jag började arbeta åt konsortiet i början av 2012, då man sökte någon med kunskaper rörande antagning och NyA, dels i förberedelseprojektet för Ladok3 och dels inom samarbetsprojekt med NyA i ordinarie förvaltningen i ”gamla” Ladok.
Vad arbetade du med innan du började arbeta inom konsortiet?
– Innan jag hoppade på uppdragen åt konsortiet hade jag en tjänst som antagningssamordnare på Karlstads universitet. Genom åren har såväl uppdraget som omfattningen inom konsortiet varierat.
Du arbetar med verksamhetsstöd i team 3, kan du berätta mer?
– Inom vårt team arbetar vi mycket med externa integrationer, vilket förutsätter dialog med andra myndigheter såsom CSN och UHR. Vi ansvarar också för studentinformation, en hel del grunddata och nationell administration som rör dessa områden. Precis som övriga verksamhetsteam (vs-team) svarar vi på lärosätens frågor och ändringsbehov i tredje linjens support, vi kommer att planera och genomföra utbildningar och försöka arbeta för att funktionaliteten och flödena såväl inom Ladok som gentemot externa integrationer fungerar så bra som möjligt.
Finns det fördelar eller nackdelar att arbeta i team?
– Många bitar har fallit på plats genom den nya teamindelningen. Nu finns en självklar gruppering av lagom storlek där vi kan diskutera ”våra frågor” och få input från människor med olika bakgrund. Vi strävar efter att inte vara lika personberoende som tidigare. Kunskapsöverföring och möjlighet till avlastning och samarbete blir en självklarhet i denna typ av team.
Det har flaggats för att uppdelningen i mindre team kan leda till att verksamhetsexperterna blir lite smalare i sina kompetenser än tidigare, då vi främst fokuserar på ett utvecklingsteam. Dock har vi även tidigare varit uppdelade i olika konstellationer, så att vi nu har en ny teamindelning är egentligen inget nytt. Kunde vi samarbeta tidigare bör vi därför kunna göra det även i framtiden!
Hur samarbetar de olika teamen?
Vi teamkoordinatorer har förutom regelbundna möten en löpande kontakt i olika frågor. Det samma gäller teamproduktägarna. Utöver det träffas medlemmar av olika team i diverse konstellationer, såsom gruppen som arbetar med nationell administration och när det hålls supportstugor och utbildningstillfällen eller skapas olika former av material riktat till lärosäten. Genom att vi alla i konsortiet använder oss av Slack är kontaktvägarna väldigt korta. Majoriteten av verksamhetsexperterna för dialog, hjälper varann och svarar på frågor i de olika kanalerna och intrycket är att ”alla känner alla”. Chattklienten innebär också att kommunikationsvägarna gentemot övriga delar av konsortiet, vare sig det handlar om konsortieledningen eller utvecklare blir kort och ofta spontan. Eftersom vi sitter så spridda över landet behöver vi denna möjlighet för spontana samtal och snabba frågor.
Hurarbetar ni gentemot utvecklarna?
– Vi försöker se utvecklarna och verksamhetsexperterna som olika delar i ett större team, där vi arbetar tillsammans, men har ansvar för olika bitar. Vår teamproduktägare, Carina, ansvarar för backloggen och är den som har kontakter med utvecklarna på daglig basis, men vi har också gemensamma träffar där alla deltar. I våra avstämningar och samarbetsforum med andra myndigheter och intressenter representeras vi oftast av såväl utvecklare som verksamhetsexperter. Givetvis är våra kommunikationsverktyg som Slack och Zoom en viktig del även i kommunikationen med utvecklarna. Många frågor kan uppstå som behöver snabba svar och genom att vi nu är flera som kan svara på frågor är möjligheten större att någon har tid att svara.
Hur samarbetar ni med lärosätena?
Samarbetet med lärosätena sker på flera sätt. Då några av oss har varit involverade i produktionssättningarna finns det sedan tidigare personliga kontakter. Den vanligaste kontaktytan med lärosätena är annars genom de supportärenden som inkommer, vilket alla i vs-teamet ansvarar för att besvara. Vi har hållit någon workshop och vill gärna träffa lärosätes-representanter på det sättet fler gånger, eftersom det är ett bra sätt att snabbt få överblick över lärosätenas behov när det gäller vidareutveckling av systemet. Genom att vi försöker delta på konferenser, såsom Nuak, informationsträffar och utbildningar träffar vi alla regelbundet lärosätes-representanter både fysiskt och via Zoom. Ofta är personliga kontakter, kanske genom ett samtal i en paus på en fysisk träff, viktiga för att upprätthålla ett bra samarbete. Vi kommer ju alla själva från lärosäten och ser vikten av att det vi gör kommer lärosätena till godo. En viktig del i det är att ha en bra kommunikation med representanter för lärosätena. Kanske kan vi framöver utarbeta nya kontaktytor?
Vad är roligast och vilka utmaningar ligger det i att arbeta för konsortiet?
– Som inhyrda medarbetare från olika lärosäten skiljer sig våra förutsättningar åt mycket. Vissa av oss arbetar heltid åt konsortiet, medan andra har ett deltidsuppdrag. Att kombinera ett uppdrag åt konsortiet med arbetsuppgifter på lärosätet kan ibland vara en väldigt stor utmaning, samtidigt som det i många fall är en fördel att vara ”en vanlig användare i systemet”. Vilka krav och förväntningar som finns på hemmaplan varierar, liksom löner, kontorsmiljöer och mycket annat. Det är viktigt att ha en förstående chef på hemlärosätet för att det ska fungera.
Vad är roligast med att arbeta i konsortiet?
Att svara endast en sak är omöjligt. Som inhyrd medarbetare i Ladokkonsortiet har man möjlighet att träffa människor från olika lärosäten, andra myndigheter och utvecklare. Arbetet i verksamhetsteamen är enormt varierande och kan handla om allt från att svara på enkla supportärenden till att ansvara för en större utredning med tillhörande workshoppar. En röd tråd inom konsortiet har varit förändring och att testa nya vägar, vilket gör att det aldrig hinner bli tråkigt eller enformigt.
Vilka frågor tycker du är de viktigaste vad gäller Ladok under den närmaste framtiden?
Eftersom vi precis inlett ett arbete tillsammans med NyA angående vilka beröringspunkter som finns mellan systemen som vi kan arbeta med efter att alla produktionssättningar är klara är detta något jag personligen brinner lite extra för just nu. I dagsläget är många av våra gemensamma processer baserade på hur det fungerade mot gamla Ladok. I framtiden kan vi tänka nytt och försöka maximera verksamhetsnyttan för såväl studenter som personer som använder båda systemen i sitt arbete. När det gäller själva Ladok och utvecklingen i systemet tror jag att många användare väntar på små förbättringar som kan minimera antalet klick i systemet och därmed förbättra arbetsmiljön. Det viktigaste när man arbetar i konsortiet är våra användare ute på lärosätena. Det är ju för deras skull vi gör detta!
Vilka förberedelser gjordes vid Umeå universitet innan övergången?
– Vi arbetade i många år med införandeprojektet för att förbereda inför övergången. Det lokala projektet var indelat i tre olika delprojekt; ett för integrationer, ett för registervård och ett för införande i verksamheten.
Hur gick övergången?
– Övergången gick bra och med alla förberedelser och hjälp från produktionssättningsteamet så kändes det väldigt kontrollerat och säkert.
Vilka frågor är vanligast för er lokala Ladoksupporten vid Umeå universitet?
– Direkt vid övergången till nya Ladok handlade många frågor om behörigheter mm. I övrigt är det frågor kring Forskarutbildningen som genererar mest support.
Vad tycker kursadministratörerna?
– Administratörerna har tagit sig an nya Ladok på ett bra sätt. Många tycker att det är skönt att äntligen få arbeta i det nya systemet. De som arbetar på forskarnivå tycker att Ladok kräver mer tid än förut och är mer omständligt.
Hur har lärarna reagerat på att arbeta papperslöst?
– Framförallt attestanterna tycker att det är skönt att kunna arbeta digitalt och kunna göra sina attesteringar utan att vara på plats på kontoret. Flera lärare har också uttryckt att de nu har en bättre överblick över ”sin” kurs.
Har studenterna några kommentarer?
– I samband med att nya Ladok produktionssattes vid Umeå universitet lanserades en ny studentwebb som studenterna använder. Där kan de anmäla sig till tentamen, registrera sig och se sitt schema. Vad gäller vissa Ladoktjänster, som att ta ut intyg, hänvisas de till det nationella studentgränssnittet. Vi har inte hört några kommentarer från studenterna.
Vilka fördelar ser ni med det nya systemet?
– Mer lättillgängligt och mindre pappershantering. En annan stor fördel är att lärarna kan gå in i Ladok och få information om till exempel studieprestationer direkt, utan att gå via en administratör.
Är det något ni saknar från det gamla systemet?
– Registervård och en del utdata var bättre i gamla Ladok. Även möjligheten att enkelt kunna göra slagningar med SQL direkt mot databasen.
Hur ser ni på den agila utvecklingsmetoden och att systemet uppgraderas med jämna mellanrum?
– Det är positivt att systemet ständigt förbättras och att ny funktionalitet levereras oftare.
Nu byter vi plattform för alla våra inspelningar och filmer, inklusive de utbildningsfilmer som finns länkade eller inbäddade på ladok.se. Ladok Play samlar alla våra filmer och inspelningar och filmerna kommer du att hitta länkade eller inbäddade på ladok.se precis som vanligt, men länkningen sker från Ladok Play istället för från YouTube.
Bytet av plattform medför bland annat att vi nu kan lägga upp nya versioner av filmerna men bibehålla samma länk som tidigare. Filmerna kommer alltså kunna hållas uppdaterade utan att eventuella länkningar som du gör till lärosätets användare bryts vid uppdateringen.
Filmer på YouTube tas bort 1 mars
De filmer som idag finns på YouTube kommer tas bort den 1 mars. Detta gäller alla utbildningsfilmer som tidigare har funnits länkade på ladok.se som till exempel filmerna om studentgränssnittet, kurstillfällesbyten, forskarnivån och utbytesstudier.
Om ni vid ert lärosäte har spridit länkar från YouTube till era användare behöver länken alltså bytas ut före 1 mars.
Sedan tidigare har konsortiet två formella kontaktytor med lärosätena; lokal kontaktperson och lokal objektägare. Eftersom det finns behov av en kontaktyta vad gäller integrationer och teknik så inrättas nu en ny roll: lokal teknisk kontaktperson.
Lokal teknisk kontaktperson ansvarar för att:
Vara mottagare av information om integrationer och teknik från konsortiet samt att sprida informationen lokalt på lärosätet.
Besvara vissa frågor från konsortiet på lärosätets vägnar.
Ladoks användbarhet var ämnet för två träffar som anordnades onsdagen den 6 februari vid Uppsala universitet. Anders Stenebo och Anna Sandberg Telléus från Ladokkonsortiet visade upp upp Ladoks startsida och dagen fokuserade på hur vi kan skapa förbättringar, speciellt vad gäller resultatrapportering.
Användarna kom från alla vetenskapsområden, med både kursadministratörer, studievägledare, lärare och examinatorer närvarande.
– Vi fick se förslag, vi fick lyssna in varandra och sen hade vi en dialog kring den kommande utvecklingen av systemet. Att få den här direkta kontakten och responsen på vad vi tycker är otroligt positivt, sa Jennifer Aulin, kursadministratör och studievägledare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
Överlag var mötet mycket uppskattat; ”ett mycket konstruktivt och effektivt möte” som en lärare uttryckte det.
En forskargrupp har följt införandet av Ladok vid Uppsala universitet. Gerolf Nauwerck, doktorand som ingår i forskargruppen kommenterar;
– Användbarhetsexperten har en central roll i sådana här stora projekt och att åka ut och lyssna på användarna har stor betydelse, för båda parter. Vi vet också att användarcentrering är en framgångsfaktor för uppnå hög användbarhet i ett system. När man ser användarexperterna från konsortiet i aktion är det också uppenbart att de har det som krävs, djupa domänkunskaper och en förmåga att balansera olika olika krav.
Intresserad av en användarträff?
Fler användarträffar med lärosäten planeras framöver.
Vid intresse mejla till: anders.stenebo@umu.se
I Ladok – Vägledning presenteras information som vänder sig till lokala förvaltare av Ladok. Informationen rör systemet Ladok i de avseenden som är gemensamma för alla lärosäten vad gäller funktionalitet och tillämpning, samt rekommendationer, beskrivningar och annat material som stödjer lärosätena i den lokala förvaltningen.
Lättare att hitta
Victor Claesson, nationell administratör vid konsortiets verksamhetsstöd har sammanställt vägledningen.
– I samband med produktionssättningen av nya Ladok har många lärosäten reflekterat kring hur man har arbetat hittills och hur man egentligen vill arbeta. Det finns stora möjligheter att förbättra den studieadministrativa verksamheten och med vägledningen till Ladok hoppas vi kunna bidra till det. Vi har haft ambitionen att samla all information så att det ska vara enkelt att navigera mellan det material vi tagit fram. Lärosätena ska känna sig trygga och lätt kunna se vilken information som finns, och var de hittar den.
Vägledningen innehåller även en översikt med kopplingar till den systemdokumentation och utbildningsmaterial som finns inom respektive område. I och med att vägledningen har tagits fram avvecklas sidan FAQ under våren 2019.
Stöd till lokal förvaltning
Vägledningen skiljer sig från utbildningsmaterialet då det ska fungera som stöd för de lokala förvaltarna i hur systemet tillämpas på lärosätet, och besvarar frågan ”varför”. Utbildningsmaterialet är en generell beskrivning av hur användaren hanterar funktionaliteten i Ladok, det besvarar frågan ”hur”. Systemdokumentationen speglar systemets uppbyggnad och riktar sig till den som vill få en djupare förståelse för hur systemet fungerar.
En verksamhetsplan för 2019 har tagits fram, ett rambeslut har fattats av stämman och en strategi fram till 2024 kommer att beslutas på stämman den 23 maj 2019. Vill du veta mer om hur Ladoks verksamhet styrs? Planeringen av Ladoks verksamhet görs i flera steg och det finns tre styrande dokument för verksamheten.
En strategi fram till 2024 är under framtagande. Strategin och de mål den uttrycker ska vara styrande för all Ladoks verksamhet. Övergripande mål detaljeras och bryts ned i mätbara mål när strategin tillämpas på rambeslut, verksamhetsplaner, utredningar och projekt. Arbetet med att ta fram ett förslag till strategi började med att inhämta synpunkter under våren 2018. Dessa sammanställdes och en del tydliga utvecklingsområden identifierades.
Den 6 november 2018 inbjöds SA-chefer, IT-chefer, Planeringschefer och studenter till en strategidag, där sammanlagt 40 personer deltog. Där diskuterades de identifierade utvecklingsområdena och en gemensam behovsbild skapades. Ladokkonsortiets styrelse har sedan behandlat förslaget som nu skickas på remiss under februari månad för att sedan beslutas på stämman den 23 maj 2019.
En verksamhetsplan för 2019 har tagits fram under hösten 2018 i samarbete med 2 SA-chefer, 1 IT-chef och 2 Lokala kontaktpersoner från lärosätena.
Planen fastställdes av styrelsen den 13 december 2018. I den redovisas hur stämmans beslut omsatts i en plan för Ladokkonsortiets samlade verksamhet med tillhörande budget. Verksamhetsplanen visar mätbara aktiviteter som ska leda till att målen uppnås och en budget har formats utifrån de ekonomiska ramarna. Verksamhetsplanen för 2019 finns här.
Sedan 2012 har Karim Andersson jobbat som lokal projektledare för införandet av nya Ladok vid Lunds universitet, och i slutet av mars var det äntligen dags att produktionssätta nya Ladok.
– Produktionssättningen som sådan gick nästan helt utan problem, berättar Karim.
Lunds universitet hade vid tillfället för intervjun släppt in användarna i nya Ladok sedan en vecka tillbaka. Boel Nilsson som är kommunikatör för införandeprojektet berättar:
– Vi har haft överraskande lite problem och supportärenden. Vi trodde att vi skulle få så mycket mer problem i början. Det har inte varit en sådan anstormning av problem som vi förväntade oss.
– Det är alltid bra att ta i lite i planeringen inför vad som kan komma att ske, fyller Karim Andersson i, vi har förstärkt supporten året ut. Vi vet ju att de första dagarna var lugna för Stockholms universitet och sedan brakade det loss rejält. Det är några incidenter som har dykt upp, men jag tycker inte de har varit särskilt allvarliga med tanke på att vi har kunnat hantera dem hyfsat snabbt.
Jessica Kareseit, utbildningskoordinator vid historiska institutionen som varit områdesansvarig för resultatrapporteringen vid Lunds införandeprojekt, håller med:
– Ja, vi har blivit positivt överraskade av användarna. Jag tror att administratörerna är ganska väl förberedda, vilket har gjort att det har varit ganska lugnt.
Jessica Kareseit sammanfattar reaktionerna från användarna som att de tycker att systemet är ”snyggare men omständligt”.
– Just delarna med tillfällen är svårt, det tar ett tag innan det sätter sig. Så här i början fokuserar användarna på det de ser just nu. Jag tror att de stora frågorna kommer senare. Just nu är användarna bara precis på ytan.
Hur har ni förberett er inför produktionssättning?
– Registervård, men även mycket annat. Att själv vara insatt i systemet och ge utbildningar är en annan stor del, förklarar Karim Andersson.
– Vi hade problem med att få igenom IK:n in i sluttampen, men samtidigt visste vi att vi har registervårdat väldigt bra sedan urminnes tider. Det gick säkert 1,5 år mellan det att vi fick igenom IK:n första gången tills vi hösten 2017 fick igenom den igen. Vi har jobbat systematiskt med det och tagit upp mycket med konsortiet, fortsätter Karim Andersson. Framför allt personnummerbyten har ställt till det mycket, då de stoppar upp hela processen, och det krävs ofta många lärosäten och UHR inblandade för att reda ut det.
Lunds universitet var ett mållärosäte för Ladok-projektet, vilket har engagerat flera i organisationen. Personer från olika delar av organisationen har testat funktionaliteten och fått komma med önskemål.
– Det har varit personer på olika instuitioner som varit involverade och de har i sin tur spridit det vidare till sina kollegor. Det har hjälpt oss att vara förberedda, säger Jessica Kareseit.
– Det är ett halvfärdigt system och hanterar inte alla de scenarion vi har här på LU. Vi förväntade oss att vi skulle finslipa systemet, men vi har behövt kravställa mer basala saker. Det är fortfarande många delar som behöver fixas och finjusteras, fortsätter Jessica Kareseit.
Delar av Ladokgruppen på LU. Från vänster: Erik Göthe, Jessica Kareseit, Leopold Schmidt, Camilla Jönsson, Boel Nilsson, Karim Andersson, Benedicte Sato Arentzen, Malin Kurtz, Linnéa Hellman.
Hur har ni jobbat med information ut till era användare?
– Vår utmaning är att vi är så stora och att universitetet är väldigt decentraliserat och vi arbetar delvis på olika sätt. Vi har inte kunnat ge ett facit från centralt håll, det är stora lärosätes dilemma. För att det inte ska bli alltför abstrakt så har vi beskrivit olika val användarna kan göra, vilka saker de behöver ta ställning till och vilka förberedelser de behöver göra, säger Boel Nilsson.
– När vi har haft utbildningar med administratörer från olika institutioner har det vuxit fram en del diskussioner kring hur personer på andra institutioner arbetar och varför. Då har vi följt med i samtalet och försökt guida dem, fyller Jessica Kareseit i.
Vad ser ni för utmaningar med att införa ett nytt system som Ladok?
– Att sälja in systemet till användarna har varit en utmaning, eftersom vissa saker är bättre i det nya systemet men andra saker inte är det. Eftersom vi har varit mållärosäte har jag befunnit mig i en speciell sits då jag internt på LU har talat positivt om systemet, men gentemot konsortiet pekat på det som inte fungerar – det blir lite ambivalent, säger Karim Andersson.
– Utbildningsmaterial var en utmaning för oss. Vi har tagit fram eget utbildningsmaterial, och sneglat lite på andras utbildningsmaterial. Vi satsade på att ta fram ett enkelt material för att få in nya användare i Ladok, säger Jessica Kareseit.
Att manuellt lägga in behörigheter i Ladok kan för ett stort lärosäte bli ett enormt jobb. Karim Andersson berättar hur de har hanterat problematiken:
– För att lägga upp nya användare har vi använt vår katalogtjänst där medarbetaren själv fått ansöka om behörighet i Ladok. Efter att deras chef eller prefekten godkänt behörigheten kommer den automatiskt in i Ladok. Vi skulle absolut inte ha velat göra på något annat sätt, men en del problem har dykt upp kring organisationer. Vissa användare tror att de behöver behörighet på den organisationen där de är anställda, vilket stämmer för 80-90%, men i andra fall så skiljer det mellan var kurserna ligger och var personerna är anställda. Att använda katalogtjänsten har varit extremt smidigt, men vi har lite uppstädningsarbete kvar.
Har ni några tips till andra lärosäten som har produktionssättningen framför sig?
Börja utbilda användarna i god tid.
Förbered inför det som är kända problem – så ni har tid för de oväntade problem som kan dyka upp.
Förstärk Ladokavdelningen, till exempel supporten.
Ha ett lättförståeligt utbildningsmaterial tillgängligt för användarna som de kan vända sig i första hand, innan de kontaktar supporten.
Var transparenta med hur många som jobbar på Ladokavdelningen. Det skapar en större förståelse från medarbetarna att det kan ta lite längre tid att svara på frågor i början om de vet att det är relativt få som jobbar på avdelningen och kan svara på deras frågor.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionella
Alltid aktiv
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av. De används vanligtvis bara när du använder en funktion på webbplatsen som behöver ett svar, exempelvis när du ställer in cookies. loggar in eller fyller i ett formulär.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Dessa cookies används uteslutande för anonyma statistiska ändamål.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
